Göteborgsposten – 14 januari 1874, sida 2

Från Utlandet. Några fullt pålitliga underrättelser om utgången af de i lördags försiggångna valen f medlemmar till tyska riksdagen föreligga nnu icke, dock synes det, som om det ulramontana partiet ingalunda blifvit så slaget om man hade väntat. De ultramontana syma neml. hafva vunnit ett ökadt antal reprejentanter i Öfra Bayern, Öfra Schlesien,:en lel af Vestfalen och Rhenprovinsen. Partiet tyckes un komma att förfoga öfver väl en jerdedel af riksdagen. Det skall vara den ralikala vallagen för tyska riksdagens sammanättning, som vållat denna utgång. Som bekant, har en hvar myndig tysk man, som sig sjelf försörjer och eger frejd, valrätt till riksdagen. Det är äfvenledes en bekant sak, att de stora arbetaremassorna i Tyskland af sina socialistiska ledare stälts i opposition mot regeringens politik, och till dessa massor ha de ultramontana, hvilka dessutom beherska äfven den stora katolska landtbefolkningen, olutit sig. De borgerliga, som nu stå i Preussen samlade kring regeringen, visa stor oro ötver detta ultramontanismens och socialismens förbund, isynnerhet hvad angår den af regeringen inledda kampen mot presterskapet, och ganska bestämda uttalanden höras derför, utgående på, om vi så få säga, en parlamentarisk statskupp. Man vill nemligen ingenting mer och ingenting mindre, än upphäfvandet af den demokratiska riksvallagen och dess ersättande med en annan, hvilken begränsar rösträtten i enlighet med det system, som gäller för valen till den preussiska landtdagen. Detta system, på samma gång det gifver hvarje man rösträtt genom införande af klassröstning och lika fördelar rösträtten mellan de högre, mellersta och lägata klasserna, inskränker de lägre klassernas politiska inflytande till nivån af den samhällsställning de intaga. Det borgerliga partiet, som också kallar sig det liberala, anser, att den klass, som nu innehar öfvermakten vid valen, minst är i stånd att begagna den, Massorna i Tyskland och isynnerhet i de katolska distrikten af Tyskland äro ännu icke tillräckligt upplysta för att draga rätta fördelen af sitt tillträde till valurnan, utan låta sig ledas af presterna, hvilka återigen äro fiender till de bestående förbällandena. : Man har således fort vaknat till denna insigt i Tyskland, der helt viss Bismarck, skaparen af den demokratiska vallagen, skall göra försök med dennas begränsning, om han icke vill se sin djorfva kyrkliga politik sväfva i fara. Då han införde sagde lag, uttalade vi just sådana betänkligheter emot densamma, som de hvilka en praktisk erfarenhet nu ingifvit tyskarne sjelfve. Den tillökning, det ultramontana partiet vunnit å riksdagen, om det vunnit en sådan, skall naturligtvis bidraga till att gifva ökad skärpa åt den pågående kyrkliga tvisten. Presterna skola uppmuntras i sitt motstånd, under det regeringer, litande på en stark liberal majoritet ivom åtminstone preussiska landtdagen, skall drifvas till nya tvångsåtgärder. Allt angifver, att denna olycksaliga kamp mellan stat och kyrka skall, långt ifrån att minskas, slå upp i allt häftigare och vildare lågor: Från Tyskland skrifves i öfrigt, att lagförslaget angående jernvägskoncessioners beviljande nu undertecknats af kejsaren och öfverlemnats till preussiska landtdagens dep. kammare. ; Kultusministern skall för dep. kammaren framlägga fem lagtörslag till fullständigande af kyrkolagarne; at dessa äro tvenne af större vigt och afso återbesättandet af lediga biskopsstolar samt utförandet af aynodalordningen. Erkebiskop Ledochowski är kallad att i dag, d. 14 jan, infinna sig inför appellationsrätten i Posen, för att der undergå en förberedande ransakning, innan ban afsändes till Berlin att stånda inför dervarande kyrkliga domstol. Spenersche