1873—1874. llerbllck. II. Kampen mellan stat och kyrkafi Tyskland är en af det förflutna årets mest storartade företeelser. Här nöjer man sig icke längre med teologiska spetsfundigheter eller med advokatoriskt ordbyte. Man har stölt sig uteslutande på principernas grund. Dessa principer äro hvarandra alldeles motsatta, och deras skärpa har under år 1873 än ytterligare ökats, så att det nya året på intet sätt bädar någon uppgörelse i godo: en sådan är snart sagdt omöjlig, åtminstone för den närmaste framtiden. Hufvudfrågan i tvisten är: skall något af slaten i kyrkligt bänseende oberoende presterskap få finnas? Från Rom svaras, att en katolsk prest ej står i beroende af någon annan, än sin af påfven valde och blott under denne lydande biskop. Från Berlin säges, att hvarje prest, äfven den katolske, är underkastad staten och att biskopen sjelf måste genom den strängaste ed binda sig till obrottslig lydnad under statens öfverhufvud. Staten har för ändamålet föreskrifvit vissa lagar, hvilka presterskapet skall underkasta