Göteborgsposten – 24 december 1873, sida 1

AHUHHBPII2 AV Ö1iC PI PURE, FLEST a z — — — — eftor år, och solket trodde derpå. Vi hafva för egen del sökt att år efter år bibringa våra läsare en med verkliga förhållandet bättre ötveronsstämmande tanke; och vi hafva omsider erfarit, hurusom äfven åsigterna i allmänhet om det verkliga tillståndat i Amerika i många stycken blifvit hos osa nyktrare. I det senaste numret af engelska tidningen Standardfinna vi en i anledning af den amerikanske sinenagekreterarens sinansberättelse nedskrifven artikel, hvilken med hänayn till den på dagordning här stående frågan om löneförhöjningar till tjenstemän o. a. erbjuder vid jemförelse ganska pikanta sidor. Tidningen säger: Finanssekreterarens berättelse, som framlades för kongressen d. 2 d:e, erbjuder ämne för bedömande, huruvida de ifriga beundrarne i Europa i allmänhet och England isyanerhet af amerikanska institutioner ha rätt, då de skryta med den amerikanska regeringens förträfllighet till följd af dess billighet. Är det då sant, att de republikanska institutionerna i Amerika i sjelsva verket lemna trygghet för, att sparsamhet blir iakttagen vid utgifvandet af de allmänna medlem? En granskning at finansberättelsen skall lemna svar härpå. Förenta Staternas inkomster uppgingo under det år, som slutade d. 30 juni, på hvilken dag det amerikanska räkenskapsåret går till ända, till 66.747,245 p. sterl.; utgifterna till 58,029,045 pund. Der fanns således ett öfverskott af 8,668,195 pund, hvilket användts till minskning af statsskalden. Under Englands sista räkenskapsår, som afslöts d. 31 mars, uppgingo dess inkomster till 76,668,770 pund, medan utgifterna voro 70,714,448 pund, eller ett öfverskott af nära 6 mill. pund. Englands inkomster öfverstego således Förenta Staternas med nära 10 mill. puad, under det att utgifterna öfverstege Amerikas med blott 4 milliocer pund, om vi afräkna afbotalningen på Amerikas skuld bland dettas utgifter, eller med öfver 1212 mill. pund, om vi utesluta denna ekuldliqvid. Vi vilja medgifva för dem, som övska amerikanisera våra institutioner, att de summor, som utgifvas för betalning å skuld, icke böra inräknas i de ordinarie utgifterna, och att derför kostnaderna dör vår regering sistlidet år öfverstego de amerikanska med mer än 12!(; mill. pund. För att förstå, hvad dessa siffror betyda bör man främst tänka på, att Storbritannien måste sista år upprätthålla en arme af 133,649 man, en stor milisstab, inkalla till tjenstgöring, öfva och betala ett betydande antal milisregementen för en månad och gifva ett visst anslag åt de frivillige. Deremot lemna Förenta Staterna inga anslag till frivillige, milisen underhålles af de särskilda staterna, och kostnaden derför synes icke i Unionens budget, un der det att Unionens här endast utgöres af 29,503 man. Vid jemförelsen mellan de båda ländernas militära utgifter borde vi egentligen utstryka Englands kostnader för milis och frivillige, såväl som för ett så utomordentligt ändamål som regeringens utgifter för upphörandet af bruket med att sälja officersplatser inom armen. Äfven i det fallet skulle den engelska hären vara nära fyra och en half gånger så stor som den amerikanska. Men om vi också icke göra det, för att få saken så mycket som möjligt till skada för England, finna vi dettas utgifter under sistl. år för militära ändamål af alla slag uppgå till 15,413,200 pund, medan Förenta Stafernas utgifter, utan några köp att utlösa, utan milis eller frivillige och med en arms mycket mindre än en sjerdedel af vår egen, uppgingo till 9,262,640 pund. Om vi utelemna kostnaden för officersplatsernas inlösning, så uppgå de amerikanska utgifterna för mindre än 30,000 man, af hvilka ej fullt 20,000 äro effektiva, till två tredjedelar af våra utgifter för alla tjenstens grenar, alla garnisoner öfver hela verlden inräknade. Vidare sakna amerikanarne en flotta. De ha en dol träskepp, det är sant, och några monitorer af icke synnerlig betydelse, men någon örlogeflotta ega de icke. Dot oaktadt utgjorde deras utgifter för flottan sistlidet år 4 205,253 p. sterl. emot 9,543,000 pund, som utgifvits ef Eygland. Om vi stammade här, skulla vi hafva tillräckligt blottat okunnigheten eller de oriktiga föreställningarne hos dem, som vilja ha oss att tro, att den amerikanska regeringseystemet gifver trygghet för hushållning med allmänna medel. Men vi böra påminna läsaren om, att Unionsbudgeten representerar blott en liten del af kostnaderna för den amerikanska förvaliningen. Enligt författningen äro de olika staterna suveräna samfund, hvilka visserligen äro sammanslutna i en oupplöslig förening, men på samma gång endast gifva centralregoringen —— ———— —— —h 3, Bom ni lika väl som jag känner till, fastän za år stått utom dess område. Jag tror verkliin A ftrata dafta tvåan nintar an frilat anm