Carl Johana-priset hade akademien i år tillerkänt den slaske ekalden Topelius. Akademien hade i år låtit prägla sin medalj till anre af kyrkoreltormatorn och historikarn us Patri, hvars lif och verkssmhet un skildrades af protessor Svedel us i don-o kraftiga sil. I donra teckning, kom föreg ck al en öfveraigt af reformationers gärg i Sv. rige och som:innehöll Åsre höget intressan uppgifter, hittills obekenta rörande den store kyrkoreformatorns egna ödem, belyses ätven orsakerna till Gustaf Wasas flendtliga ställning till Olaus Petri, sedan denne varit konungens kansler, samt konstaterades, att konungen låtit tillsätta en kommission af verldsliga män, hvilka dömde O. Petri till döden derföre, att han icke yppat en honom under biktens insegel anförtrodd bekännelee om en tilltänkt komplott mot konungen. Denna dödsdom har betviflats, emedan berättelsen om den ioke törekommer i Tegels tryckta historia, men väl i manuskriptet till densamma. Men för några år sedan hafva kommissionens originalhandlin gar återfunnits i riksarkivet. Olaus Patri blef af konungen benådad och kort derefter utnämd till kyrkoherde i Stockholm, sick till och med uppdrag af Gustaf Wasa att skrifva bans historia, men talaren betviflade dock, huruvida två så skarpt utpreglade karakterer, och med samma skaplynne, sedan de råkat i konflikt, kunde mera bli försonade. Talaren erinrade emellertid, att ehuru, sedan orämjan utbrutit emellan konungen och Olaus Petri, den förre sökt sak med den senare och dervid gått skoningslöst till väga, borde man likväl döma skonsamt öfver den store Gustaf Wasa, hvars sol ej förmörkades äfven om i den upptäcktes några fläckar, Sammankomsten bevistades äfven af justitiestatsministorn exc. Adlercreutz, statsråden Bredberg, Leyonhufvud, Wern, Bergström och Alströmer samt norska statsrådets i Stockholm ledamöter.