Göteborgsposten – 17 december 1873, sida 2

ras i sin egen naårvearo, OCH 8åÅ SPL. ia I da m att bedja republikens president att icke låta I de erkställa den dom, som vi afkunnat. De Emottag, berr minister, ete ma H. dOrleans, bj president. 8 eneral de la Hotteröuge. General, baron de Chaan aud La Tour. General J. Tripier. General ,inceleau. General Hessayre. General de Malroy. Domare. Förmodligen har republikens president älen frikänt Bazaine ifrån den del af domen, om ålägger honom att betala rältegångsomostnaderna. En korresp. säger, att mannen unars skulle vara alldoles ruinerad. Kostaderna tör jätteprocessen skola neml. uppgå ill 1,200,000 trer, och marskalken är, i strid not hvad man allmänt tror, icke rik. I böran af sin militära bana understöddes han af sin broder, ingeniör Buzaine; och ifrån den lag han fick lön ända till den stund han sates i fängelse har ban icke halt någonting aunat än sin sold. År 1867 gitte han sig med on mexicanska, som påstods hafva haft i hemsift en förmögenhet af millioner. Detta var fullkomligt osant. Äktenskapet var töcanledt af ren böjelse. — Af dessa uppgilter synes, alt det allmänna förtalet haft orätt emot Bazaine, hvilken det gjort till egare af kolossala rikedomar genom smutsiga handlingar. Det förhöll sig på samma sätt med den kejserliga familjen. Den aktade franska tidningen Le Temps, som böjer sig för domstolens utslag, säger, att hvarje fransman dock har Bin del al ansvaret för hans lidra skeppsbrott. Vi måste uppriktigt erkänna, att våra täta politiska törändringar inverka störande på vår åskådning, försvaga vår pligtkänsla och vår aktoiog för lagen. Den i Trianon fälda domen är framför allt en allvarlig mpning till armen och dess ledare att hvarken se till höger eller venster i landets kriser, utan blott följa utan öfver1 läggaing hvad den militära lagen bjuder. Men, det är årveu en varning för hela landet. EA nation, dom fordrar pligtupptyllelse af sina 5 otficerare, måste bjuda till att göra den lätt si och säker, och för detta ändemäl bör ett slut göras på hvälfningar både upp och nedifrån, ji! Dan måste värja sig vid det bestående och itf en gårg för alla afskaffa den oupphörligt återI : kommande och mördande frågan om regeringsi formen. I 4 Venstern fordrar nu, att en allmän amnesti skall udtärdas för hvad som tillj t L rgere EE2H —— ———— — c 2. — -vV. —22 mm gEE:e—— TE 2 ic u Å dragit sig under kriget. Man vill derigenom atböja hotelsen, att ätven septembermännea, framtör allt Gambetta och Ticebus, skola stäl las under åtal. Veustern har rätt i sak, om än motiverna kunna ogillas efter venstortidningurnes våldsamma angropp mot Beraine; det bör nu vara slpt på alla dessa upprörande j skådespel, i hvilka partihämnden alltid spelar en roll. I Från Frankrike skrifves i öfrigt, att i I tretiomannautskottet börjat förbandlingarne om ändring 1 vallagen. Medlemmarne af högern ba kraftigt angripit grundsatsen af den allmänna omröstningen, tänom sarlig tör alla regoringars säkerhet. De påsrkade, att större inflytande borde gifvas åt bildningen och förmögenheten inom landet. : Utskottet, som skall behandla regeringens förslag om mairerna, tillstyrker, att regeringen skall ha rätt att utee mairerna, men bland porsoner som icke tillhöra kommunalråden. Det utskott, som behandlar törslaget om, att inga officerare vid aktiva armån skola så vara deputerade, tillstyrker detsamma, men ; tillägger, att samma förbud skall gålla äfven för officerare af reserven. Det påstås allmänt, att Englands regering skall vara hugad att officielt erkänna spanska republiken. Regeringen i Madrid skall redan hafva derom erhållit underrättelse. Från Spanien förljudes, att bombardementet af Carthagena visserligen fortfar, men mildradt. De upproriska svara mycket svagt. En af upprorsledarne Roque Barcia, bar velat lemva Garthagena ombord på ett italienskt fartyg, men den änfly teleerike engelsmannen bland de upproriska förhindrade honom, sägande att alla skulle dö eller rädda sig tillsammans. Madridgeneralen Morienes har efter 8egern öfver curlisterna intågat i Tolosa och undsatt staden. Tysklands forbunderäd har antagit Laskers förslag i tyska riksdagens dep.-kammare, our rikets lagstiftande jurisdiktion till alla ärenden som röra civillagen. Representanterna för alla staterna, med undantag af Mecklenburg och Rouse Grei, röstade för försiaget. Preussens myndigheter förfölja eträngt de tidningar, som meddela sista påfliga encyklikan, hvilken häftigt angriper Preussens uuva rande kyrkopolitik. Det är ej synnerligt uppmuntrande för pressen, då det gäller att denna ekall understödja regeringen i hennes kamp mot ultramontauerna. Österrikes riksråd har hemförlofvats till d. 21 japuari. Den från en verldsomsegling nyss hemkomna etorsurst Alexis af Rysskaud har af czaren fått befallning att till våren åter begifva sig ut på en längre sjöresa. Tara mm As