Processen Bazaine. (Forts. fr. n:o 281). Under de följande sammantrödena at krigsrätten hördes ständigt civila vittnen trån Metz och trakten der omkring. De flesta af dem läto sig öfverväldigas af sina känslor och uttryckte sig lidelsefullt mot den anklagade, och det är en naturlig sak, att deras starkt färgade meddeladen väckte liflig sensation bland åhörarne. I juridiskt hänseende voro likväl dessa vittnesmål icke af någon stor betydelse, och endast några enstaka omständigheter förtjena att antecknas. Bedin, f. d. medlem af stadsfullmäktige i Metz, förklarade, att trakten kring denna stad är en af de rikaste i verlden. Han fann tos öfverbefälhafvaren brist på god vilja att begagna dessa bjelpkällor. Det fans ifrån början 50,000 centner hvete i staden, och om man genast utdelat mindre rationer, skulle man kunnat hälla sig till d. 15 nov. Man hade gifvit hästarne korn; 36,000 centner lifsmedel hvilka funnos i byarne omkriug Metz, hade man bränt upp eller låtit fienden taga Det voro ett brott att handla så. Hertigen at Aumale uppmanade här vittnet att afhålla sig från personliga betraktelser, hvilket af Bedin besvarades med den anmärkningen, att det var svårt att bevara sitt sinnelag, då det blef tal om Metz. Magnin, förut ordf. för Hushållningssällskapet i Metz, ansåg, att staden skulle kunnat hålla sig tills i medlet af december. Briancon, maire i Plappeville, skildrade det slöseri intendenten visat, och Villegrain, en köpman, uttalade till och med som sin åsigt, att Metz skulle ännu kunnat vara franskt, om hären hade haft en värdigare anförare. Andra vittnen klagade öfver militärmyndigheternas uppträdande emot dem; man hade tillbakavisat dem, hänat dem för deras goda råd, icke velat mottagaideras anbud m. m. De lakare, hvilka uppträdde till marskalkens försvar, förklarade, att armän hotades af en våldsam epidemi; man soknade salt, fodoämnena voro dåliga, och man hade inga läkemedel. Fienden hade endast lemnat en kista kloroform till marskalken, på hans derom ifrigt framstälda begäran. Huru söga man i sjelfva verket kan tro på de civila vittnena framgår af den förklaring, som vid förhöret d. 15 nov. afgafs af Erellors, frorska armens öfverläkare. Han sade, att ben alltid erhällit det varmaste understöd af marskalk Bezaine och general Coffinicres, både hvad befolkningen och trupperaa eungick. Bazaine hade tillochmed flere gånger sjelf tagit intiativet till kraftiga åtgärder f r Metzs bevarsode mat en epidemi. Såsom medlem af den kommission, hvilken nedsatts för att uudersöka förhållandet med lifsmedlen, måste han protestera mot påståendet, att det