Göteborgsposten – 27 november 1873, sida 2

giösa tro, dess vördnadsbjudande lagar, dess vetenskap och lärdom, dess poesi, konst och vältalighet äro Jika väsentliga delar af samfundets väsen som dess jordbruk, handel och tekniska skicklighet. Ja, jag går ännu längre och påstår, att en hög grad af materielt välstånd ej kan utan dessa andliga egenskaper ernås. Men, m. h., den nya socialismen är ej nöjd med att träffa patriotismen, den angriper äfven hemmet och menniskans indwidualitet. Den vill göra hela det civiliserade samhället till en flock och hjord af menskliga våsenden. Att denna princip kan i framtiden framkalla mycken förvirring och möjligen leda till förödelse, vågar jag icke förneka, men det är min fasta öfvertygelse, att den icke skall vinna seger. Den skall möta oöfverstigliga binder i sjelfva den menskliga naturen. Dessa binder äro både af fysisk och moralisk beskaffenbet. Om det är sant, att en aristokrati, hvilken uteslutande stöder sig på rikedom, måste gå under af öfvermättnad, är det äfven lika obestridligt, att ett folk, som ej känner till något högre mål än fysisk njutning, skall bli utmattadt, trött och dåligt. Den ena racens öfverlägsenhet öfver den andra skall då göra sig gällande. En slägt, som utmärker sig genom kroppslig kraft och manlig intelligens, skall göra sig till herre öfver den verld, som förtjenar att vara slaf. Man skulle då inse, att den socialistiska filosofien endast ledt menskligheten till den träldom, som det kostat sekler att afskaffa. Men ett ännu större hinder för den materiela jemlikhetens seger ligger i menniskans hela andliga natur, hvilken kräfver tro på en gudomlig försyn och på den enskildes moraliska ansvar för sina gerningar. Det är osant, hvad den nya skolan påstår, att religionen inskränker vårt förstånd och våra sympatier; hon tvärtom skärper vår andliga blick och vidgar våra bjertan. Den, som allvarligt uppfyller sina pligter mot Gud, skall äfven bäst uppfylla pligterna mot sina medmenniskor. Den ädla menskliga naturen skall med oemotståndlig kraft resa sig mot den nya skolans nivellerande sträfvanden, hvilka ej ha något annat syftemål, än att i jemlikhetens namn sätta den stora massans okunnighet och sjelfviskhet på herrskartronen. Tysklands flotta har tillökts med ott stort par sarsartyg, tornskoppet Borussia, hvilket d. 22 d:s lopp af stapeln i Stettin, der det bygts af aktiebolaget Vulcanas mekan. verkstad. Festligheten öfvervars af kronprinsen och kronprinsessan samt deras tvenne äldsta barn, prinsarne Wilhelm och Henrik. Fartyget, som skall föras till Swineminde för att pansras, har en längd af 309 fot, en bredd af 62 fot, 34 fots djup från däck till köl samt tvenne torn. Dess vigt uppgår, då det är fullt utrustadt och armeradt, till 133,260 centner. Dess djupgående c:a 23 fot. Tornen skjuta ungefär 6 fot upp öfver däck, hvilket är fritt från alla påbyggnader, med undantag af en lött platform som skall tjena till kommandobrygga. Skansklädningen kan nedfällas för att icke hindra skjutningen från tornen. Fartyget skall beväras med 4 st. 26 centimeters skeppskanoner af nyaste konstruktion, och tornen skola kringvridas antingen med handkraft eller med en ångmaskin, som har sin plats på mellandäck. I fören och aktern skola dessutom tvenne 17:centimeters kanoner uppställas. Krutkamrarne äro så inrättade, att de kunna sättas under vatten, utan att krutet skadas, och rummet är afdeladt med talrika vattenskott för att undgå faran afsjunkning. Nästan alla materialierna till fartyget ha kommit från Preussen, endast föroch akterstäf har utförts 7hamis Iron and Ship building works i London. Under pansaret fins ett 10 tums underlag af teakträ. Pansarplåtarnes tjocklek vexlar från 4 till 9 tum; de äro tjockast i vattengången. Borussias ångmaskiner äro 3 cylinder-expansionsmaskiner, konstruerade efter de nyaste förbättringar, nominelt om 5400 hästars kraft, med ångpannor. Fartyget skall tacklas som fregatt. Från Frankrike skrifves, att grefven af Chambord tillbragt 3:ne dagar i Paris och att han äfven varit i Versailles. Hans parti synes hafva trott, att oväntade utsigter för det legitima konungadömet kunde inträda under den förvirring, eom en regeringskris måste frambringa. Om så var fallet, ha grefvens anhängare åter funnit sig storligen gäckade. — Grefven har nu lemnat Frankrike. Under det marskalk Mac Mahons salonger äro alldeles öfverfulla at uppvaktande, fioner sig nu hr Thiers alldeles öfvergifven i Hötel Bagration, der han bor. Dagen etter den parlamentariska bataljen i Versailles skall Thiers endast ha emottagit besök af — Jules Simeon. Mac Mahon har nu mottagit sin ministårs afeked, sedan denna med en anmärkningsvärd majoritet åter segrat öfver venstern i saken om fyllnadsvalen. Man afvaktar nyfiket namnen på de nya ministrarne. Till England har iogått underrättelse om, att mr Charles Livingstone, broder till resenären och sjelf konsul i Fernando Po, aflidit på den till hemmet destinerade afrikansko postångaren Ethiopia. Fredsfördraget mellan Ryssland och Khiwa har nu offentliggjorts. Dess bestämmelser bekräfta, att kbanen hädanefter, endast ill namnet är herre öfver den del af sina beittningar, han ännu har qvar, och att Khiwa verkligen befioner sig i ett ovilkorligt beroonde af Ryssland. ——— —-— ön a — — föl METE NA PARIS d. 26 nov. Journ. off. meddelar ut Beul utträder ur ministeren. Broglie blir nrikesminister, Decazes utrikes-, Baragnon undet-f tatecelratarara 32 LR 2 ma