Göteborgsposten – 21 november 1873, sida 2

hvaraf den ene i tredje och den andre i sjunde året, och hade tjufvarne tillika tillgripit kärra och sele. Sedan af personer, kommande irån Dalsland, den upplysning vunnits, att dessa tidigt på morgonen samma dag mött tvenne karlar med kärra och två hästar, hvilka personer ofredat vägfarande på så sätt, att de fråntagit en person mössan och derefter med skarpladdad pistol skjutit honom flere hagel i benen, beordrades polisuppsyningsmannen Ekberg att med biträde begifva sig uppåt Dalsland för tjufvarnes gripande. Sedan E. jemte en behjertad ung handtverkare begifvit sig i väg, måste de varsamt öfver allt spana hvarthän spåren kunde leda. Efter att ha föijt dem på många krokvägar, anträffades de eftersökte i närheten af hemmanet Rörvik i Nössemarken invid norska gränsen på torsdags afton. Bofvarae satte sig då till motvärn, hvadan kraftiga slag måste utdelas för att fälla dem till marken för att kunna anbringa handbojor på dem, hvarefter de togos i fängsligt förvar. I lördags morse anlände de hit, undergingo polisförhör och häktades. Tjufvarne äro grofva brottslingar, förut straffade för häststölder, och hafva under flera är gjort bekantskap med fängelseinrättningarne i Norge. De heta Fredrik Olsson — eller Carlsson — och Carl Ivar Fredriksson, äfven här i staden förut häktade för brott. Dessa uslingar innebade vid häktandet två skarpladdade pistoler, knifvar och blypiskor. För att påskynda sin flykt, hade de kört igenom natt och dag och hade derunder på det törfärligaste marterat de stackars hästkreaturen. Det ena, ett ungt sto, kördes först tills det blef vanmäktigt, derefter förspåndes ett ännu oskadt föl. De stackars kreaturen ha ej ännu kunnat hemföras.