Göteborgsposten – 18 november 1873, sida 2

Rättegångsoch Polissaker. Från Stockholm. Eldsvådan i Palinska huset. I lördags middag hölls af polismästaren Sundström undersökning i poliskammaren angående uppkomsten m. m. af i fråga varande brand i närvaro af öfverståthållaren, justitiekansleren, egaren af det brandskadade huset kapten R. Palin, flere af de i detsamma boende hyresgäster, ombuden för de tre brandstodsbolag, i hvilka den brandskadade fasta och lösa egendomen var försäkrad, samt dessutom åtskilliga personer, som från första början varit åsyna vittnen till den hemska olyckshändelsen. Några upplysningar om, huru elden uppkommit, lyckades man väl ej erhålla, men af de afgifna berättelserna framgick emellertid, att densamma först varit synlig i de 5 i nedre vindsvåningen belägna afträdeshusen, förbi hvilka de ännu högre upp boende måste vid uppoch nedgåendet passera, och att den vidare funnit riklig näring i den mängd brännbara ämnen, som voro hopade ofvan brandbottnen. Vidare blef det utredt, att en möjlighet funnits för de olycklige, som slutligen ej sågo någon annan utväg öppen för sin räddning än att störta sig ned på gatan från femte och sjette våningarna, att nedkomma utför trapporna, om de egt tillräcklig beslutsamhet att rusa ut genom den at eld och rök nästan spärrade vägen i stället för att innesluta sig i sina rum och välja den lika förtviflade utvägen att nedhoppa på en utspänd matta. En annan vigtig upplysning vauns också vid denna polisundersökning, den nämligen, att dörren till vinden ej blifvit tillstängd, förr än elden hunnit fullt utbreda sig kring hela vinden och således gjort det omöjligt för hvarje lefvande väsen att kunna derstädes ens ett ögonblick dväljas. Ett rykte har nämligen blifvit utspridt, att vindsdörrens tillstängande — hvilket skett för att förekomma rökens nedträngande i de under brandbottnen belägna våningarna — skulle förhindrat någon eller några af de olycklige, som ämnat sig ned för trapporna, att komma ut och sålunda varit anledningen till det rysliga öde, som sedan drabbade dem. Slutligen har det ädagalagts, att klämtslagen började och sprutorna anlände först en god stund efter det de patrullerande poliskonstaplarne varsnade elden. Förhöret började med uppläsningen af en af kommissarien i Klara distrikt atgifven polisrapport öfver den förberedande undersökning, som af honom på polismästarens befallning blitvit hållen, för hvilken rapport dock ej någon redogörelse här torde vara af nöden, då de upplysningar som vid lördagens polisförhör vunnos, i allmänhet med densamma öfverensstämma. Härefter fick husets egare kapt. Palin afgifva sin berättelse, i hvilken dock ej några uppgifter om den möjliga anledningen till eldens uppkomst förekommo, utan var densamma hufvudsakligast en