Göteborgsposten – 12 november 1873, sida 1

Bonniers Boktryckeri. ATI BI —— — — cisterner m. m., som sjöledes kommit till Harnäs, vara förd på södra sidan om Dalelfven, hvarigenom arbetets fortsättande till Dannemora och ännu längre söderut kan anses vara fullt betryggadt äfvensom någon stagnation 1 trafiken icke är att befara under den tid, som åtgår för uppsättande at den fasta jernbron öfver elfven. Skenläggning och grusning äro längesedan färdiga å sträckan Harnäs—Daleliven samt pågår nu söder om elfven vid Mehede och hinner snart till Orrskog, hvarifrån meningen är att samtidigt fortsätta åt Söderfors och åt Tierp, vid hvilka punkter man hoppas vara i medlet af december. Skenor och syllar fiomas för hela sträckan till Dannemora samt dessutom omkring 1000 tons till vårarbetet nästa år. Gåfvor. Nordvestra Skånes folkhögskola i Helsingborg har såsom gåfva af Kullens sparbank erhållit 300 rdr. — Äfven vestra Göinge härads sparbank har i år, likeom ett par gånger förut, ihågkomr it folkhögskolan i Önnestad med 500 rdr. Samma skola har af grosshandl. Ljunggren i Christianstad fått emottaga 25 rdr rmt. — Framlidne f. d. öfverstelöjtnanten J. Burenstam och dess fru, född v. Rosen, på Tjelfvesta hafva till Snaflunda församlings fattigvård skänkt 2000 rår. Donationer. Från Haparanda skrifves i Riksgränsen: Af utredningsmännen i aflidne grovshandl. E. Asplunds sterbhus har lasarettadirektionen härstädes emottagit 6000 rdr, utgörande det belopp bemälde Asplund förärat sjukhuset i och för inrättande af en frisäng för pauvres honteux. Likaledes har bärvar. elementarläroverk fått emottaga 3000 rdr, hvaraf årliga räntan utdelas till stipendier åt ynglingar, som efter läroverks-collegii bepröfvande deraf företrädesvis kunna anses förtjonta. IIvitbetstillförseln vid stadsvågen i Malmö, under hela oktober månad ganska liflig, synes numera, säger Snäll P:n för i måndags hafva för året atstannat. Till i lördags voro 86,716 ctnr der uppvägda, hvaraf 23,124 etnr för utförsel till Danmark och 63,592 ctnr för leverans vill sockerbruket i Arlöf. Dödsfall. En af Skånes erkändt skickligaste jordbrukare, arrendatorn af Tågerups säteri, hr M. F. Nissen, har hastigt aflidit derstädes sistl. fredag, 66 år gammal. Hr N. egde ej blott en ovanlig insigt och erfarenhet i jordbrukets alla grenar, hvarför länets bushållssällskap hedrat honom med stora både silfveroch guldmedaljen, utan han var, hvad mer är, ätven en redbar arbetare i mensklighetens stora vingård, der hans hand gerna öppnade sig för hans fattiga medmenniskor. Från Luleå skrifves i Norrb. Kur. Med glad tillförsigt motser Norrbottens folk en lycklig framtid under sin nya höfding. I honom ega vi en man i blomman af sin älder, med stål i vilja och kraft i handling. Han kommer icke till oss en främling, ty han har genom 13 årigt oförtrutet arbete i skilda trakter af länet gjort sig förtrogen med alla dess behof och hjelpkällor, och han har verksamt deltagit i allt det som vidtagito för att gifva tyftning åt lävet såväl i det ena som andra hänseendet. Ett antal af omkring 70 personer från staden och närmaste landsbygd samlades d. 28 oktober å stadsbotellet till en fest för dea afgångne landsböfdingen S. P. Bergman och familj. De närvarandes tacksamhet för landsböfdingens 12 åriga verksamhet för länet, samt tillönskan af lycka och frid under återstående lifsdagar, framtördes af postinspektoren Amnus. Den bonom egnade skålen besvarade landshöfdingen i ett längre tal, som mottogs med lika stort bifall som rörelse. Efter talets slut framträdde grosshandl. Hummel, såsom den enda närvarande representanten från länets norra del, för att å egna och dessa trakters innevånares vägrar betyga landsböfdingen sin tacksamhet, och i samma afsigt riksdagsmannen i Andra kammaren Per Nilsson, En ny president skall ön S:t Domingo hafva erhållit i fransmannen Ganier dAbin, hvilken äfventyrare började sin bana på Montmartre-gatorna i Paris. Då han vuxit upp, pröfvade han sin lycka i olika klimat, mon då man icke uppskattade honom, gick han in vid franska armön. Här qvarstod han i lederna några år utan att utmärka sig, och för att kunna utverka sitt afsked, ötvertalade ban en siamesisk adelsman, som befann sig på beskickning i Paris, att anställa honom som kammartjenare. Ganier dAbin kom till Siam och blef öfverste vid gardet med generals rang. Han återvände under sista kriget till sitt fosterland och erbjöd sin tjenst åt Åambetta som general. Gambetta ville likväl endast