iran Utlandet. Ett telegrafiskt utdrag af presidenten marskalk Mac Mahons budskap till Frankrikes na tionalförsamling föreligger. Ehuru det beböfver fullständigande för att kunna rätt förstås, synes dock af det vi känna framgå, att budskapet uttalar sig med beklagande ötver partisöndringen och antyder, att enda möjligheten för att undvika för landets utveckling farliga, våldsamma agitatiouer är den, att det nuvarande provisoriet bibehålles en tid, tills jemvigt i sinnena ernåtts, och att man helst bör undvika att ställa på dagordningen större författningsfrågor; deremot torde det vara af nöden för ordningens bevarande, att em stark centralmakt upprättas. Med denna centralmakt menas naturligtvis öfverlomnandet af flera åre presidentskap åt Mac Mahon, med militärisk diktatur, hvilken angelägenhet bör först ordnas, innan de som bekant från förra sessionen hvilande Thierska ändringsförslagen till författningen skola förekomma, i december måvad enligt beslutet. Antagligen skall det, oaktadt det motstånd Thiers och venstern komma att göra, gå så. Och då skall man väl också få de Thierska författningsförslagen förkastade samt ersatta med andra, hvilka trygga de konservativa intressena och gifva högern utsigt till att vid de nya val till nationalförsamlingen, som förr eller senare skola ega rum, icke all: deles utestängas at venstern. — Det är ur dessa synpunkter, tro vi, som man bör se de händelser, som stunda och den sakernas utveckling, som f. n. pågår i det på så många sätt och af så heta hufvuden upprörda landet. En korresp. från Paris till engelska bladet Daily Telegraph berättar, att Thiers under samtal med en politisk vän förklarat, det grefvens af Chambord bref betydligt förenklar ställningen och äri och för sig den bästa re-kommendation för republiken. Sannolikt skall, tillade Thiers, landet genom denna skrifvelse bevaras från ett förtärande borgerligt krig. Han tviflade likväl högligen på, att de slagne rojalisterna skulle uppbringa en majoritet, som skall understödja marskalk Mac Mahon, ty sastän landet ej har något att invända mot marskalkens person, så är det likväl öfvermätt på provisoriet och skall sannolikt protestera mot en flerårig förlängning af detsamma. Enligt den vid detta tillfälle af Thiers yttrade åsigten skulle, om icke en liberal minister genast aflöser det nuvarande kabinettet, det parti, som understödt ministeren, befinna sig i minoriteten och se sig nödsakadt att lemna rum för em republikansk opposition. Hvad honom sjelf personligen angick, ansåg han det bästa sättet att göra slut på den närvarande krisen vara det, att man hvarken förkortade eller förlängde marskalkens presidentskap, utan helt enkelt lät det bestå i dess närvarande författning. Men derför borde man icke dröja med att bringa under diskussion vallagen och andra författningsförslag, hvilka före den rojalistiska manövern af d. 24 maj framlagts af Dufaure och honom sjelf, utan drifva på en slutlig upplösning af dep. kammaren samt öfverlemna åt en annan nationalförsamling att bestämma, om republiken skall slutgiltigt utropas eller icke. Samme sagesman sortfar: WA EEE ——