Göteborgsposten – 4 november 1873, sida 1

Gengångorskan. Roman af mrs Harriet Lewis. (Ötvers från Engelskan). Hon gjorde en kort paus. Miss Monk darrade i alla lemmar. . — Roy, fortfor hans unga hustru ännu mera ömt och smekande men med allt svagare och svagare stämma, i himlen finnes ej någon svartsjuka. Och derföre — derföre — förlåt mig, Roy; jag vet att mina ord skola pina dig nu, men en gång skola de åter ljuda för dig såsom en välsignelse — den tid, då jag för dig blifvit blott ett ljuft minne, skoll du taga dig en annan hustru. — Aldrig — aldrig! utbrast lord Chetwynd i lidelsefull förtviflan. — Du tänker på det sättet nu, min älskade, men du är den siste af en ädel slägt, och du har ingen som efterträder dig. Du är ung och du skall ha behof af någon, som går vid din sida genom lifvet. Jag — jag önskar derföre, att du gifter om dig, älskade. Jag vet att du varit förlofvad med Sylvia. Jag håller af henne, Roy, ) Forts. fr. N:o 255.