Göteborgsposten – 27 oktober 1873, sida 2

I Frankrike har Chesnelong inom högra centern afgifvit sin berättelse om mötet med grefven af Chambord och sade, att grefven yttrat sig ej ha för afsigt att kränka hvarken Frankrike eller sitt lands fana. Han var ej främmande för den ära, som Frankrike vunnit under denna fana, ej heller för de lidanden, det derunder utstått. Eftersom tricoloren var den lagliga flaggan, skulle han, om trupperna saluterade henne vid hans intåg i Frankrike, äfven sjelf göra det med nöje, ty den flaggan var bestänkt med franska soldaters blod. Berl. Tid. har från sin korresp. i Paris fått ett något egendomligt telegram, hvilket vi anse oss böra återgifva: Rykten gå om grefvens at Chambord möjliga tronafsägelse till förmån för grefven af Paris. Dufaure och Casimir Pårier neka att engagera sig med Thiers. Konungadömet vinner alltjemt terräng. Bonapartisttidningarne ha fått tillsägelse att föra ett hofsammare språk. I Spanien ha insurgentfartygen återvändt med ett rikt byte till Carthagena, dit äfven regeringseskadern begifvit sig från Gibraltar. Nytt sjöslag väntas. I Carthagena skall råda brist på bröd. Belägringshären gör nästan inga framsteg ; den behöfver ytterligare förstärkningar. Nära Pralees, i provinsen Tarragona, ha carlisterna under Tristany vunnit en ny och ansenlig seger, hvilken äfven erkännes af Madriderregeringen. Carlisterna upprefvo alldeles en bataljon regeringstrupper, hvars chef togs till fånga. Ostorrikes riksrådsval ha, såvidt man känner, utsallit så, att af 205 val de 124 fallit på anhängare af regerings-eller författningspartiet och 91 på de öfriga fraktionerna. Myntfrågan i Holland skall med det snaraste bestämdt ordnas genom ett lagförslag, som skall framläggas för kamrarne. Englands förenade handelskamrar hatva till utrikesministern lord Granville ingifvit en ny skrist, hvari de lägga honom på hjertat alt söka återinföra nettoafgiften på tonsdrägtigheten i Suez-kanalen i st. f. bruttoafgiften, hvilken ungefär fördubblar kanalumgälderna och naturligtvis är en,stor börda för Englands handel med Indien, som nu redan till väsentlig del går öfver Suezkanalen. Från Indien ingångna underrättelser meddela, att Bengalen hotas af en hungersnöd lik den år 1870. Egyptiska regeringen har med infödingarne afslutat en öfverenskommelse om att få uppbygga och hålla besatt ett fäste nära staden Berbera vid Aden. Engelsmännen motsätta sig det numera icke.