Göteborgsposten – 25 oktober 1873, sida 1

Hr Gardt är mycket rolig som Spole, deremot chargerar, onligt vår åsigt, hr Oarlsson alldeles för mycket Flöjts uppträdande i den bekanta Thirbe-scenen, åt hvilken hans företrädares i rollen lugna och torra komik gaf en ytterst burlesk anstrykning af vida större verkan än alla falsettljud och öfverdrifna gester. Bäst på sin plats är dock obestridligen m:ll Wiborg som Puck: någon smula mera illparig elakhet skulle dock ge en ännu bestämdare form åt denna skaldens ypperliga skapelse ; äfven här finnes något i organen stötande att motarbeta: en, numera, det medges gerna, undantagsvis förekommande läspning, som skadar intrycket af ett alltid genomtänkt, understundom, då rollen så krätver, själfullt och tilltalande framsägande af den store skaldens vers. Slutscenen, då bröllopsskaran aflägsnat sig och andarne sramsvärva, i tal och sång lysande frid och välsignelse öfver bröllopshuset samt lille Puck till slut säger sitt god natt, I käre alle! är, tack vare det goda utförandet och de sceniska anordningarne en af dessa täcka och oskuldsfulla bilder, hvaraf man älskar att länge bära minnet inom sig. Stycket, som gafe i gär och åter gifvesi morgon, har utan tvifvel ännu icke på länge förlorat sin dragande kraft på vår allmänhet. I andra toner gick sången, i andra (uni)former rörde sig spelet i torsdags på Nya Teatern. Det var vid den till förmån för ett godt ändamål af Göta artilleri-reg:es officerskår och musikdirektör anordnade musikaliskdramatiska soir6n, hvilken samlat en ganska talrik och elegant societet i salongen. Sångkören, som i sin enkla, men smakfulla drägt, hvita benkläder och uniformsjackor, tog sig synnerligen väl ut, sjöng, under dir. Czapeks ledning, med god sammanhållning, hurtigt och raskt 5 körer, af hvilka den tredje i ordningen Fort, tappra kompani måste gifvas omigen. Efter slutnumret Hör oss Svea gick fondtäckelset upp och visade en vacker tablå Svea i skyn och nedanför pittoreska grupper af officerare i uniformer från olika perioder af regementets tillvaro, det hela briljant upplyst at mångfärgade bengaliska eldar. Vidareutförde regementets ypperliga musikkår Aubers ouverture till Svarta Dominon kröningsmarsch ocb vals af Cxsapek, den förstnämnda en pompös, effektfullt instrumenterad tonsättning, Gades ståtliga invigningsmarsch och till slut Södermans folkmelodi potpourri. Medlemmar at artilleristteatern uppförde derjemte en farce: Vägvisare för resande i Sverige,hvars befängda slutscener kommo salongen att genljuda at skratt. Kort sagdt, soirn var, i all sin anspråkslöshet, ganska lyckad, både åskådare och deltagare tycktes roade, ett godt ekonomiskt resultat torde ej ha uteblifvit och så hade ju tillställningen till tullo uppfyllt sitt ändamål. De egentlige anordnarne af densamma voro dir. J. Osapek och kapt. O. Jonoson. Musikföreningens andra abonnementskonsert gitves nästa torsdag, enligt följande program: 1:o) Förspel till Lohengrin, at Vagner; 2:o) Introduktion och variationer öfver -Sehnsuchts-Walzer, af Servais, solo för violoncell, utfördt af hr Marschner; 3:o) Hyllningsmarsch af Hallen; 4:0) Vid Solnedgang, dikt af Munch, komp. för blandad kör och orkester af N. W. Gade samt till slut Sinsoni n:r 5 (C-moll) af Beethoven. Man vill veta, att det behöfves förstärkningar i manskören för utförandet af Gades ofvannämnda effektfulla och melodiösa tondikt; våra tongifvande och röstegande unga män böra väl dock icke för bolagsstämmor, kyrkostämmor och sockenstämmor glömma bort den behagligaste af alla stämmor: deras egen. Alltså, med på repetitionerna, go herrar! Vi ha från flera håll bört anmärkningar uttalas deremot, att medlemmarne af orkestern vid föreställningarne å teatern, så fort förhänget gått upp, lemna sina platser och bege sig ner i deras intill orkestern belägna lilla soyer. För vår del finna vi helt naturligt att slertalet, såsom varande utländingar och ej fullt förtrogna med det språk, som talas från scenen, ej härdar ut att sitta inne under akterna; men vi hemställa deremot huruvida icke det vore skäl att dröja med törhängets uppdragande tills promenaden försiggått, dervid denna med lätthet kunde företagas en masse, icke som nu, olidligt pinsamt för den uppmärksamme och intresserade äskådaren, brukar ske, af en och en med långa mellanrum, Under inga vilkor borde det ej sällan törekommande framoch tillbakalöpandet i orkestern under pågäende föreställning tå ega rum och allraminst högljudt samtal eller annat oväsen från orkesterfoyern störande intränga i salongen. Målaren B. Lindholm har i Musei tatvelgalleri utställt 4 nya taflor, af honom målade under hans vistande härstädes i sommar. Af särskildt int:esse för oss göteborgare äro de bäda taflor, som angifvas vara till salu: utsigterna från Gamlestaden och Hisingen, båda af god effekt; den förstnämda ifråga om belysning och åtskilliga detaljer: vattnet, löfvorket, partiet i förgrunden, bland det bästa vi sett af den redbare och flitige konstnärens hand. Tack Jaro den goda atelier, som genom enskild srikostighet numera finnes tillgänglig å Museum, och som af hr I. träget begagnats, är det numera möjligt för en målare att utan alltför betydliga ekonomiska uppoffringar här utföra sina tafsor. Sagde atelier har i dagarne af sin upphotsman, grossh. B. E. Dahlgren, fått emottaga en ytterligare dycbar tillökning, neml. en samling 3 Anh te