gen kan anses som ett nytt steg framåt, hvilket var tydligt för alla, som med lugn blick följt Rysslands mellanasiatiska politik. Liksom Bokhara och Samarkand, blir nu äfven Khiva beröfvadt ett stycke land. Det afskurna stycket tillförsäkrar ryssarne herraväldet öfver Oxus och deras förbindelser med Aralsjön, medan de i deltat ha en väl belägen fast punkt, som skall lemna dem ett värdefullt stöd för deras kanalanläggningar och andra verk af mindre fredlig natur. Hädanefter skall Khiva bero af Rysslands nåd, och dermed är ett vigtigt steg taget fram mot Persiens och det indiskbritiska rikets gränser. Skall lord Granville nu bemanna sig till att skrifva en deperch? En sådan hjeltehandling är visst icke otänkbar, dock skall depeschen i hvarje fall blifva affattad i ett ytterst artigt och försigtigt språk. Det hör nu till goda tonen i England, på grund af slägtskapen inom kungahuset, att endast tala väl om Ryssland, och lord Granville är sannerligen den siste, som skall i det hänseendet bryta mot le bon ton. Från Österrikes hufvudstad ingå alltjemt underrättelser, hvilka tala om diplomatiska underhandlingar. Så är det ej nog med, att furst Bismarck och Andrassy haft öfverläggningar med hvarandra: Kejsar Wilhelm har äfven besökt Andrassy och kejsar Frans Josef furst Bismarck; längre kan man svårligen gå i en courtoisie, som vill göra buller af sig. Äfven det italienska sändebudet i Wien har haft öfverläggningar med Bismarck. I riksrådsvalen synes författningspartiet ha segrat så, att det redan nu kan anse sig säkert om en betydande majoritet i riksrådet, för hvilket furst Auersperg är utsedd till president samt grefvarna Wrbna och Trautmansdorff till v. presideuter. Från Tyskland skrifvos, att i Munchen hållits ett möte af liberala, hvilket fattat följande resolution: Församlingen ser i påfvens skrifvelse till kejsaren ett hån mot den religionsfrihet, som tillkommer hvarje tysk, samt en kränkning af tyske kejsarens värdighet och anseende. Mötet protesterar med all bestämdhet mot den i påfvens bref uttalade myndigheten och erkänner med tacksamhet och tillfredsställelse, att den tyske kejsaren, i enlighet med sin pligt, i sitt och tyska rikets namn tillbakavisat med värdighet och manlighet pälvens anspråk. I Rom har kyrkogodsens liqvidationskomit tagit sex kloster, hvilkas föreståndare protestera deremot. Föreståndaren för Collegium Romanum förklarar detta vara en internationel institution, till hvilken förklaring de främmande kollegiernas föreståndare slutit sig i en gemensam protest. Amerikas och Portugale konsuler protestera mot tagandet af franciscanernas generalathus, såsom tillhörigt dem. I England har John Bright blifvit enhälligt ätervald som parlamentsledamot för Birmingham. Nordpolsfararen Sir John Maclure, känd som upptäckare af den a. k. nordvestra passagen, har aflidit i sitt 66:te år. Åtven den politiske skomakaren Odger skall nu begifva sig till Amerika för att hålla tal om engelske arbetarens ställning. I Gåne ve har pater Hyacinthes hustru nedkommit med en son d. 19 d:s. Ett förut utspridt rykte om henne var en gemen osanning, afsedd att kasta skugga öfver det hedervärda parets moral. En märklig brefvexling mellan Hyacinthe och den utvisade biskopen Mermillod har offentliggjorts. Från Spanien meddelas nu, att Madridgeneralen Moriones ligger sjuk, hvilket väl är detsamma som att han återkallats från sitt befäl mot carlisterna, hvilka senare återigen befästa Estella starkt och nu bemäktigat sig den starka platsen Morentu, om hvilken man stridt. Presten Santa Cruz skall befinna sig i Sydamerika. General Contreras och de fleste af intransigentstyrelsen i Carthagena ha med pansarfartygen lemnat denna plats; man antager att de gjort det för att fly sin väg. Ett af deras fartyg, Fernando el Catolico, har seglats i sank af ett annat. Det sjönk med besättning och allt. Orsaken skall ha varit usel manövrering. Telegrammer.