Göteborgsposten – 25 september 1873, sida 2

Förf. till en broschyr öfver Frankrikes ninoralvatton har gjort sig mödan att räkna le romersk-katolske prester och medlemmar ä andliga ordnar, hvilka, istället för att besöka de undergörande källorna i Lourdes och La Salette och der söka frälsning frän sitt onda, ander förlidet år föredrogo det vida mindre heliga Vichy, Bland dessa badande i ovälsignade vatten, hvilka endast äro afsedda att återgifva helsa och krafter åt stackars verldsliga, finner denne förf. 9 priorinnor, 125 nunnor af olika ordnar, 116 prester, 10 canonici, 3 heders-canonici, 25 pastorer, 20 vikarier, 38 abboter, 20 almoseutdelare, 6 general-vikarier, 2 missionsabbåer, 2 biktfäder, 1 prior, 1 kaplan, 4 Bröder af den kristna läran, 1 kapucin, 1 högvördig pater, apostelisk öfvernotarie, 1 erkebiskop och 5 biskopar, bland dessa siste biskopen af Grenoble, den egentlige kuratorn för den hel. källan vid La Salette. Vi tillstå, anmärker härtill en engelsk tidning, att vi utan förvåning emottagit dessa upplysningar. Hvem väntade väl, att en doktor skall begagna sina egna piller? — 2 2 —Frankrikes kultusminister har utfärdat en rundskrifvelse till biskoparne, hvari han uppmanar dem att hädanefter vara mera hofsamma i sina herdebref. Man sysselsätter sig f. n. inom franska finansministeriet med ett arbete, hvilket afser bestämmandet af Frankrikes rörliga egendom i papper, jernvägsobligationer och andra cirkulerande värden. Denna nationalegendom uppskattas till omkring 40 milliarder. I London har utkommit en skrift af Emile ollivier, i hvilken lemnas ep framställning af de händelser, gom ledde till 1870 års krig, och bl. a. äfven innehåller ett bref från Napoleon III till Ollivier af d. 13 aug. 1870. I Algeriet råder nu öfverallt lugn; deremot ha mordbrandsanläggningarne åter börjat. Spaniens regering har från Garibaldi erhållit anbud om hans hjelp mot carlisterna; men Castelar, den nye spanske presidenten, har afelagit det, i förtröstan på att det spanska folket och den spanska hären äro tillräckligt vuxna de nuvarande farorna. I Portugal har öppnats subskription på ett nationallån om 38,000 contos reis, för att dermed konsolidera den sväfvande skulden. Emissionskursen är 43 2. Från Italien meddelas, att den bekante direktöron vid astronomiska observatoriet i Florens, prof. Donati, aflidit i kolera. Enligt Hollands budget för 1874 uppgå utgifterna till 100 mill. gulden, eller 400,000 mer än förlidet år. De forna deficit äro nästan alldeles betäckta. Syftemålet att bringa utgifterna i jomvigt med de ordinarie medlen är fullkomligt uppnådt. I statskassan finnas 33 mill. metallisk valuta. Lagförslaget om en ny myntfot, i guld, skall genast framläggas. Marinbudgeten har tillökats med 113 mill. Från Tyskland meddelas, att general Manteuffel vid sin återkomst från Frankrike, der han varit öfverbefälhafvare öfver tyska ockupationstrupperna, erhöll utnämning till sältmarskalk. Preussiske inrikesministern har tillkännagifvit, att valen till den nya riksdagen skola. ega rum i senare hälften af oktober månad. Man fruktar i Berlin, att tyska kapitalister äro starkt engagerade i Pacific-banan i Amerika, hvilken nu framkallat katastrofen derstädes. Bernhard von Bälow, som från maj 1850 till november 1862 var danskt ombud vid förbundsdagen i Frankfurt, för hertigdömenas del, och derefter blef statsminister i Mecklenburg-Strelitz samt under sista åren varit dettas representant inom tyska förbundsrådet, är utsedd till understalssekreterare i preussiska utrikesministeriet, hvilken post stått obesatt sedan geheimerådet Thieles död och endast tillsvidare uppdragits åt hr v. Balan, Tysklands sändebud i Bryssel. Landgrefven Fredrik af Hessen, broder till drottning Louise af Danmark, hvilken som bekant var tronarfvinge till Kurhessen, har ingått en öfverenskommelse med preussiska regeringen, enl. hvilken han godkänner landets anslutning till Preussen, uppgifver sina rättigheter såväl till landet som det kurfurst. n liga husets förmögenhet (på några slott när), a och i ersättning får sig tillförsäkrad en årlig f I inkomst af 200,000 thaler. Samtidigt erbjuI das prinsarne af den philippthalska linien er -årlig inkomst af 36,000 thlr. n Staden Köln synes skola bli Tysklands 1 I starkaste fästning. En krans af 22 fäster vf I skall läggas kring staden. Dessutom uppföras 7 lunetter. Totalutgifterna härför belöpa sig till 7,830,000 thlr. Telegrammer. STOCKHOLM 2a. 24 sept. (kl. 3 e. m.) De