Göteborgsposten – 17 september 1873, sida 2

Article Image
derifrån spridt sig kring rummet, och hade icke måleriarbetaren A. C. Sjöberg i tid observerat och med rådighet släckt den, hade kanske följderna blifvit oberäkneliga. Vid måndagens förhör säger Svensson sig ha jemte sin 13-åriga dotter Selma redan vid 9-tiden på qvällen gått till sängs i ett rum bredvid det der elden utbröt och der hennes sängkammare är belägen. Hon hade icke varit ute ur rummet och först vaknat i samma ögonblick då Sjöberg utifrån slår in en fönsterruta och skyndade in i rummet samt dottern Selma kommit in och skrikit att elden var löst. Hon hade ända tills då legat fullt afklädd och sofvit. Qvinspersonen Ida Berudtson, som jemte Matbilda Olsson bebor rummet 1 tr. upp, hade först upptäckt elden och ropat på hjelp samt sedan skyndat att väcka Margreta Svensson. Medan hon då bultade på både fönsterrutan till rummet och dörren, hade hon genom en springa sett Margreta Svensson stående klädd vid sängen. Maleriarbetaren Sjöberg, som gjort allarm med att slå in rutan och sedan ingått uti rummet att väcka Margreta S., förklarade äfven att hon i samma ögonblick stått klädd i rummet. Dottern sjelf, som upplysningsvis hördes, tycktes äfven medgifva detta, fast hon, så ung hon än är, född 1860, icke tycktes nämna allt hvad hon visste. Mathilda Olsson, som sällskapat med åtskilliga herrar inne i det rum der elden uppkom, hade äfven tyckt sig märka att någon upprepade gånger gläntat på dörren till Margretas rum, men kunde icke säga om det varit hon sjelf eller någon annan. Vid tisdagens förhör upprepade vittnena sina förut gjorda framställningar med några mindre tilllägg, hvarjemte ett par andra vittnen afgåfvo ungefär sammanstämmande berättelser. Vidare inhemtades under ransakningen, att Margreta Svensson, samma dag målet förevar, var af husets egare inkallad till rådhusrätten, enär hon ej på utsatt tid betalt sin hyra och att ban samtidigt önskat hennes vräkning från lägenheten. Derjemte hade hon i juni månad :ör 500 rdr assurerat sitt lösörebo i bolaget Skandia, men nu vid brandtillfället icke haft just något hos sig, emedan hon de senaste dagarne dels sålt och dels låtit afhemta åtskilliga effekter. I byrån der elden uppkommit hade äfven föga af värde varit förvaradt. De mest graverande omständigheterna mot Margreta Svensson är, att hon, då de båda vittnena dels knackat på dörren och dels beredt sig inträde genom hennes fönster, stått påklädd vid sängen, hvilket strider mot hennes egen uppgift, att hon först väckts vid nämnde buller. På sista förhöret ville både hon och hennes dotter göra troligt att hon legat halfklädd i sängen. Äklagaren yrkade derpå målets remitterande till rådhusrätten för vidare behandling och Margreta Svenssors införpassande till cellfängelset. Poliskammaren remitterade målet, men ansåg dock icke så bindande skäl vara för handen för Svenssons häktande, utan tilläts hon under tiden vistas på fri fot. Hr Magnussons hus var assureradt i Städernas allmänna brandstodsbolag för 4600 rdr och uppskattades den uppkomna skadan till omkr. 200 rdr.

17 september 1873, sida 2

Thumbnail