Göteborgsposten – 17 september 1873, sida 1

2 Länets landsting sammanträdde åter i går kl. 10 f. m. å Mindre Börssalen. Efter verkstäldt upprop och justering af föreg. dagens protokoll företogs till behandling hr C. Larssons i Grafveröd motion om utseende af en komit med uppdrag att till nästk. landsting afgifva utlåtande rörande ej blott behofvet af en upptostringsoch undervisningsanstalt inom länet för döfstumma, blinda och idioter utan äfven ställe och plan för upprättande af en sådan och föranledde en kort diskussion. Motionären förordade sin motion, men ansåg nu att frågan rättast borde hänskjutas till förvaltningsutskottet. — 7. ordf. ville ej motsätta sig nedsättande af komite, trodde dock en dylik anstalt vara mindre beböslig, då dels en enskild sådan förut funnes inom länet, dels några allmänna på nära håll, t.ex. Sköfde. Frågan tillhörde för öfrigt ej förvaltningsutskottets verksamhet. — Hr WNeiglick förordade varmt förslaget; trodde landstinget böra bidraga med hälften och kommunerna med hälften af omkostnaderna; yrkade remiss till en särskild komite, som skulle till nästa landsting inkomma med utlåtande. — Hr Larsson fann i arbetsordningen intet hinder för remiss till förv.-utskottet; frågan vore af högsta vigt; 15 af rikets landsting hade redan anslagit inalles omkr. 50,000 rdr till dylika anstalter. Den af tal. påyrkade kunde möjligen äfven komma Hallands och Elfsborgs län till godo. — Kyrkoh. Andersson instämde med hr Neiglick, hvaremot hr Svalander yrkade afslag. Vid framstäld proposition beslöt tinget att hänskjuta frågan till en särskild komite af 3 ledamöter, utsedda vid sammanträdets slut, hvilken bör till nästa landsting inkomma med utlåtande i ämnet. Hr Ericson hade inlemnat en motion, hvari han med stöd af Skogsstyrelsens memorial af d. 4 juli 1871 angående landstingets yttrande rörande behofvet och ändamålsenligheten af särskilda stadganden för de inom läret varande enskilda skogar, som ock den erfarenhet som vid tillämpning af Gotlandslagen vunnits, föreslog, att landstinget vid framställningen till K. M:t måtte anhålla det K. M:t ville taga i öfvervägande följande anmärkningar vid Skogsstyrelsens ofvannämnda memorial: 2 S samt 4 3 mom. af landstingets förslag har Skogsstyrelsen föreslagit skulle utgå och torde landstinget på af Skogsstyrelsen anförda grunder, finna skäl att deruti instämma. Sammaledes i afseende å det vid landstingets förslags 3 5 gjorda tillägg. I afseende deremot å den af Skogsstyrelsen föreslagna förändring i 4 1 mom. af landstingets förslag, ansåge tal., att denna förändring skulle så godt som omintetgöra en ny skogslags verkan och hade erfarenheten från Gotland tillräckligt bestyrkt denna hans åsigt; kronooch jägeribetjeningen torde derföre böra bibehållas vid åliggandet att hälla uppsigt öfver skogsvården. Skulle emellertid någon förändring i detta afseende ifrågakomma, vore det bättre att, i stället för eller jemte af Kommunalstämma utsedde tillsyningsmän, en serskild inspektör af landstinget tillsattes och aflönades, hvarigenom en fullständig och noggrann tillsyn bäst torde kunna åstadkommas. Vid 8 1, 4 mom. 2 och 4 samt SS 5 och 6 af landstingets förslag har Skogsstyrelsen ej haft något att erinra och ansåge äfven motionären att dessa böra oförändrade bibehållas. Motionären gaf en kort historik af skogsfrågan inom länet och framlade i ett längre föredrag skälen för sitt förslag, yrkande till slut att motionen måtte remitteras till förvaltningsutskottet. — Hr Francks ville ej motsätta sig remissen, men ville att inga särskilda förbehåll dervid skulle göras. — Ordf. fästade uppmärksamheten derpå att inga särskilda förbehåll från tingets sida vid en dylik remiss kunde ifrågakomma. Vare sig att utskottet gillade motionörens förslag eller icke, stode det alltid landstinget fritt att besluta enligt motionärens åsigter. Motionen remitterades till förvaltningsutskottet. Hr Ericson hade jemväl inlemnat följande motion: Sedan 1863 års landsting beslutat, att för framtiden antaga den af Kgl. Maj:t förändrade grunden för kommunalutskyldernas utgörande såsom grund äfven för uttaxering af de afgifter, som i allmänhet af landstinget beslutas; samt 1864 års landsting, vatt den genom Kongl. förordningen den 15 sept. 1863 förändrade grunden för kommunalutskylders utgörande skall tillämpas vid uttaxering af de afgifter, som vid innevarande landsting beslutas, utan att serskild grund för erläggandet bestämdes; så har, genom afgifna motioner vid 1867 och 1871 års landsting och det understöd, dessa motioner vunnit, blifvit tydligt, att ibland landstingets medlemmar många finnas, som ej anse den nu tillämpade uttaxeringsgrunden fullt rättvis. Ehuru genom Kongl. Maj:ts sNe utbrister M. Tartine mera aotalio I