Göteborgsposten – 15 september 1873, sida 1

Härtill kommer ssärskildt anslag till materiell första året, förslagsvis beräknadt till 500 rdr. Inkomster: Anslag af Landstinget ........... ....... rdr 2500. . Hushållnings-sällskapet ......-2500. Afgifter af 20 elever efter 50 rdr........ 1000. — Sa rär 6000. Slutligen framställa komiterade, att landstinget, om det för sin del vill bevilja det i fråga satta anslaget, i öfrigt torde böra besluta följande: att en komitå nedsättes med uppdrag att till Kongl. Hushållnings-sällskapet ingå med framställning om beviljande af ofvan beräknade anslag ;. att, om denna framställning bifalles, komitn, under förutsättning att minst 20 betalande elever anmäla sig till deltagande i undervisningen, anskaffa nödig lokal, samt antaga föreståndare och lärare, derest lämpliga sådane kunna erhållas, samt med dem uppgöra aftal för ett år; att, om här nämnde förutsättningar inträffa, folkhögskolans öppnas vid Qviström nästa höst; . att folkhögskolans angelägenheter för framtiden skola handhafvas af en särskildt Styrelse, bestående utom föreståndaren, af sex ledamöter, deraf två valda af Landstinget, två af Hushållnings-sällskapet och två af Landstingets komiterade för folkskoleväsendet; att denna Styrelse utses under nästa år, så att den kan börja sin verksamhet före skolans öppnande; att af Styrelsens ledamöter årligen utgå tvenne efter lottning. En af de bilagor, som åtfölja komiterades förelag, torde vara förtjent af någon särskild uppmärksamhet; vi mena ett föredrag af d:r Holmström, föreståndare för Hvilans folkhögskola, om den svenska folkhögskolan. För hvar och en, som med ovilja betraktat den i våra grannländer, efter hvad man påstår, här och der vidtagna methoden att så att säga stoppa i beskedligt folk en på förhand färdig blandning af politiskt krimskrams, lärjungarne till uppbyggelse och beskyddare och vänner till upphöjelse, för den är det i sanning glädjande att förnimma ett vittnesbörd derom, att den svenska folkhögskolan ej är eller hotar att blifva en inrättning af detta slag. Folkhögskolans id, sådan den först framträdde i vårt södra grannland under dess senaste bittra olyckstid, borde hafva varit nog mägtig och hög för att utesluta möjligheten deraf, att dessa undervisningsanstalter skulle blifva missbrukade såsom härdar för politiska partibearbetningar. Så har dock icke helt och hållet visat sig vara fallet. Hvad Sverige beträffar torde man öfverhufvud taget aldrig haft något i den vägen att frukta. Nationallynnet är nu sådant, att en del egenskaper verkligen saknas, både för att vi skulle kunna hafva särdeles skickliga och nitiska bearbetare på detta område och för att jordmånen skulle gifva arbetaren sin lön. D:r Holmströms föredrag och den uppfattning, som allmänt synes göra sig gällande rörande hvad som bör vara de svenska folkhögskolornas uppgift, gifva ytterligare vid handen, att man har tagit fast ögonmärke på landets verkliga, kända och insedda behof, på samma gång som man är mån om, att den vackra tanken icke ens till skenet kan förvridas till syften, som endast passa sjelfviska och egenkära politiska kanstöpares hugskott. ——