Göteborgsposten – 15 september 1873, sida 1

åtog sig det uppdrog som anförtroddes honom, hvarken väntande eller fruktande något, och hela denna samling af uppvaktande kommer honom derföre nu att baxna en smula. Icke desto mindre skämtar han då han känner igen i den ene en populär novellförfattare, i en annan en öfvad talare, i en tredje en företagsam affärsman, och han visar artigt vägen in i hufvudredaktörens rum, dit novellförfattaren följer honom, skjutande igen dörren för att utestänga de båda andra. Han har ej mycket att begära, fantasiens man; han vill endast och allenast att Dagen skall annonsera en novell af honom som är under utgifning. Åh, naturligtvis; med största nöje, säger M. Tartine; hvad är bokens namn? Hvad namnet beträffar, så ligger ej mycket deri, svarar författaren blygsamt. Den heter Les Chevaliers du Boudoir; men tendensen i dylika arbeten behöfver ofta förklaras för allmänheten på förhand, så att den ej måtte fatta oriktiga föreställningar om desamma. Detta är ett realistiskt studium af lifvet. Kanhända att någonting i den här stilen skulle gå an, och han drager upp ett papper ur fickan. Jag har ej skrifvit uppsatsen sjelf, det var en vän som gjorde det. Teck! Jag vet att jag kan lita på er. God morgon !