Göteborgsposten – 12 september 1873, sida 1

riktning. Det är denna marskalk Bazaines depesch, jag upprepar det, som ensam förändrade mina planer och föranledde mig att marschera på Metz, icke öfver Verdun. ome dan jag visste den vägen vara besatt utat hi ti . o kronprinsens af Sachsen trupper, men mera Åt re norr öfver Stenay. Jag afsände då till mari re skalk Bazaine följande depesch: — NMottagit oder depesch af den 19. Jag är i Rheims, jag marscherar i riktning mot Montmdy. I öfvermorgon skall jag vara vid Aisne, hvarifrån jag skall manövrera enligt omständigheterna, för att komma eder till hjelp. ) Marskalk Bazaine säger i sin bok, att han ej förr än den 30 emottagit Mac Mahons förestående depesch, tilläggande att den budbärare, som bringade honom depeschen ej kunnat komma förr fram. Denna förklaring kan ej godkännas; allt antyder, att marskalken emottagit depeschen redan den 23. Ty Mac Mahon afsände sin depesch på fyra olika vägar. Väl möjligt att en af budbärarne anländt först den 30, men ingenting hindrar att depeschen på on annan Väg kunnat komma fortare. Motsatsen har marskalk Baraine ej kunnat bevisa. Telegrafen mellan Chålons och Thionville afbröts först den 23; det är faktiskt. Mellan Tbionville och Metz voro förbindelserna då, om ej lätta, åtminstone möjliga. Beviset härför lemnar marskalk Bazaine sjelf uti sin bok, då han omtalar en brefvexling, som egde rum mellan honom och kommendanten i Thionville den 29, d. v. s. vid en tidpunkt, då de preussiska linierna voro långt svårare att passera. Att marskalk Mac Mahon sände en af sina depescher pr telegraf öfver Thionville, är ej tvifvel underkastadt; och det kan lätt bevisas medelst telegrafregistren, der depeschen i sådan händelse måste vara inskrifven. Alltså kunde den hafva kommit marskalk Bazaine tillhanda den 23. Enligt marskalk Bazaines egen bok var hans ställning före den 26 sådan, atthan derom skrifver: Jag kunde icke heller så ifrågasätta att rikta mina ansträngningar åt Vogesersidan, ty jag måste alltid fasthålla tanken på att räcka handen åt marskalk Mac Mahons arme och åt fästningarne i norr. . Men om Bazaine först den 30 augusti emottog Mac Mahons depesch, huru.kunde han då den 26 augusti veta, att Mac Mahon marscherade honom till undsättning norr ifrån? Har ej marskalken genom denna enkla, af misstag utkastade, fras bevisat att hans minne är otroget? Här börjar frågan blifva alltför grannlaga. Må vi så länge lemna den öppen och gå vidare. Den 26 församlar marskalk Bazaine sina kårchefer till rådplägning på slottet Grimont. Man granskar sakernas ställning, man uppställer alternativet: skola vi slå oss ut, skola vi stanna? Det synes vara klart, att vid detta tillfälle skulle man nämna Mac Mahons namn, maa skulle yttra sig om hans djerfva manöver, öfver medlen att på den kortaste och bästa vägen samverka med honom. Icke ett ord härom. Protokollerna finnas qvar; marskalk Bazaino har sjelf offentliggjort dem: Mac Mahons namn har ej ens blifvit uttaladt. Ja, säger man, det är ju naturligt, då marskalk Bazaino först den 30 emottog Mac Mahons depesch. Till svar härå erinras om marskalkens egna, redan förut citerade ord, som uttryckligen hade afseende på ställningen före dagen för krigsrådet: Jag måste fasthålla tanken på att räcka handen åt marskalk Mac Mahons armå och åt fästningarne i norr. Men antagom att marskalken irrat sig och förblandat förhållandena, då han skref detta. Till och med under en sådan förutsättning är det otänkbart, att han kunnat vara fullständigt okunnig om Mac Mahons marsch. Ty det förefinnes taktiskt ännu en annan depesch från Mac Mahon, framkommen till Metz redan den 19. Häruti uttalar ban redan sin tvekan huruvida han borde marschera på Metz eller på Paris, men han uppställer likväl frågan. bå nu efter denna depesch Bazaine kategoriskt meddelar, att han inom få dagar ämnar taga vägen mot norr, eå har detta skingrat Mac Mahons tvifvelsmål och bestämt honom för att marschera på Metz. Detta borde Bazaine ovilkorligen alternativt förutsätta, älven om han ej var bestämdt underrättad om Mac Mahons marsch. Men en enda misstanke i den riktningen var en nog allvarsam sak, för att den i krigsrådet bort blifva meddelad. IIvarföre har då marskalk Bazaine ej med ett enda ord vidrört detta törhållande Oförklarliga tystnad! Af alla dessa fakta, dessa depescher, så klara, noggranna och sinsemellan öfverensstämmande, framgår: 1:0) att marskalk Mac Mahons marsch, hvilken ändade med olyckan vid Sedan, företogs uteslutands på grund af marskalk Bazaines depescher; 2:0) att, sedan marskalk Bazaine sålunda påkallat Mac Mahons hjelp och sedan han stämt möte med honom i närheten af Montmedy, så gjorde marskalk Bazaine ingen ansträngning för att utlöra det som han hade tillkännagifvit. På hvem återfaller alltså ansvaret för dagen vid Sedan ?) ) Denna Mac Mahons depesch afgick, enl. det 2... 20 — 222. — D EN i i i i i n 80 d ti te b å