Göteborgsposten – 5 september 1873, sida 1

— Jag — jag uppskattar eder godhet, mylord, svarade grefvinnan; men det kan ej ske. Jag kan ej blifva eder hustru. Jag kan aldrig sprida solsken i edert ensliga hem. Jag älskar er ej såsom en hustru skulle älska ein man. Det kan ej ske, bäste lord Waldemar. Lorden drog en djup suck. — Jag har tillåtit mig hoppas, mumlade han. Jag har varit dåraktig, tokig, men jag trodde att ni tyckte om mig, lady Rothsmere; jag inbillade mig, att ni blef glad då jag nalkades er. — Jag tycker om er, mylord, sade den ungerska grefvinnan. Jag tycker om er och jag beundrar er. Jag tycker om att tala med er — att vara i eder närhet — att höra edra präktiga tal i parlamentet, men jag tycker om er såsom en dotter snarare än som en hustru. Oh, om himlen varit så nådig att den gifvit mig en sådan far som ni är.