Bref srån Stockholm. (Korrespondens till Göteborgs-Posten.) Stockholm d. 24 augusti. Vår gemensamme vän hr X. har enträget anmodat mig meddela er — ätven med tara att ni skall upptaga det illa — att, emedan lotsfrågan blifvit löst icke blott på fullt fredlig väg, utan äfven på ett sådant sätt hvarom han icke på förhand yttrat sig och derjemte så att alla uppskakande berättelser om otskriget i OÖresund måste sina ut, så är han nu till ytterlighet uppretad. Han är äfven fullt förvissad derom, att nästsammanträdande riksdags första åtgärd skall blifva att omkullvräka den der deklarationen och dernäst att tilldela Öresunds lotssällskap en ganska rundlig belöning för dess patriotiska verksamhet. För att härtill kraftfullt bidraga är han beredd, att sjelf ingå som rekryt för något af de va anta numren i Första kammaren, der personer — säger han — med min energi, mina frisinnade folkliga åsigter och min utmärkta takt, så väl behöfvas. Med särdeles nöje har han derföre nyss inhemtat, att ett nummer på Skaraborgsbänken blir ledigt, och han skall oförtöfvadt underrätta vederbörande dernere i Vestergötland, att han står till deras disposition och att han villigt mottager ett imperativt mandat allenast han blir vaid. Vidare har hr X. anmodat mig meddela er, att han, vorden representant, genast skall påyrka att det nu i Flintrännan förlagda fyrskeppet indrages och att samtlige der befintliga sjömärken upptagas och bortskaffas; ty i annat fall anser han otvifvelaktigt, att ganska många fartyg, vägledda af svenska kronolotsar, skola gå igenom nyssnämnda segelled, och då med den verkan, att en icke ringa del af den trafik, som hittills hållit sig längs det danska landet och med stor fördel för Köpenhamn och Helsingör, drages till de skånska städerna, hvarföre också redan Malmö köpmanskår är betänkt på att arrangera en väl ordnad provianteringsrörelse för ifrågavarande tartyg. Men det är just en sådan affärsverksamhet som hr X. anser sig böra af patriotiska skäl förhindra, enär den annars ovilkorligen måste höja priset på de redan ganska dyra lefnadsmedlen, till stor olägenhet äfven för honom, som endast konsumerar, och som med en beundransvärd skarpsinnighet gör sina intressen till det allmännas, en iakttagelse som för öfrigt slår in på många andra både varande och blifvande representanter. Slutligen anser hr X, att ifall, såsom meningen lärer vara, de i Öresundssällskapets tjenst nu anställda lotsarne antagas till kronolotsar, så vinner derigenom den svenska byråkratien en fruktansvärd tillökning, hvaremot han villigt erkänner, att den verksamhet, hvilken de såsom kronolotsar komma att utöfva, är ojemförligt mera gagnande, än det yrke de idkade innan Oresundssällskapot etablerade sig. Härmed har jag pligtskyldigast utfört det uppdrag, som hr X. lemnat mig. Ni har naturligtvis insett, att hans åsigter äfven i lotsfrågan äro uppoch nervända, men till hans ursäkt må lända, att han har många bröder i lifvet. En här utkommande tidning, hvilken jemte åtskilligt annat är dbouchån för landtmannapartiets farhågor och förhoppningar — intill dess nämnda parti får råd att sätta upp en hel pressorgan i sitt syfte — meddelade häromdagen i slutet af en Åledare rörande vårt utrikesdepartement och åtskilligt annat, följande fullt berättigade allokution: riksdagsmän få icke förbise sin pligt, och den är, att med uppmärksamhet, äfven mellan riksdagarne följa händelsernas gång, på det att de må kunna vid riksdagarne med kraft och sramgång göra fosterländska åsigter gållande. — Allokutionen hade icke väl blifvit synlig här, förrän grefve Gösta Posse och hr Emil Key — ö.vergitvande de böljande sädesflälten, den förre på Wreten, den senare på Sundsholm — blefvo synliga här, antagligen för att initiera sig vi händelsernas gang?, inklusive hr krigsministerns stora betingsarbete, det nya armåorganisationsförslaget, hvilket, enligt landtmannapartiets föreläggande, måste vara färdigt till instundande riksdag vid äfventyr, om så icke inträffar, af partiets onåd. För att vara riktigt inkognito bär — man vet, ait alla celebra personer, som inträffa här, blifva särskildt omnämnda i tidningarne — blof emellertid den ädle grefven, som logerade på hotell Kung Carl, policerad under benämningen gceefve Pape från Skölder?, men om deri låg en alsigtlig mystifikation, så tillintetgjordes den af grefven sjelf, enär han icke bemödade sig om att blifva osynlig; eller att göra sig obemärkt under det han ifrigt inhemtade händelsernas gång. — A rFZ— -vwveemsom—-A reson mv