Göteborgsposten – 26 augusti 1873, sida 1

rotväxter, som för inbergandet af den ymniga höskörden. De särskilda växtslagens nuvarande utseende föranleder det välgrundade antagande, att afkastningen i allmänhet skall blifva gou, derest icke några förhållanden hädanetter inträsla, som menligt inverka på deras mognad eller inhöstande. Från Vesterbottens län: Höstrågen är nära färdig till skörd samt lofvar att gifva i första tögderiet god samt i de öfriga delarne af länet nära medelmåttig afkastning. — Vårsäden, bestående af korn, ortens hufvudsäde, vårråg, som dock föga odlas, hafre samt blandsäd at räg och korn och af korn och hafre, är å kustlandet å väl afdikad och gödslad jord vacker; hvaremot uti de öfre socknarne nämnde sädesslag lidit af torkan; dock torde i allmänhet åtminstone medelmåttig afkastning kunna påräknas. — Lin och hampa hafva ett lofvande utseende. — Rotfrukterna, bestående af potatis, kålrötter och rofvor, anses komma att lemna fullt medelmättig afkastning. — Höskörden, hvilken pågått sedan medlet af sistl. juli månad, under i allmänhet gynnsam väderlek, anses hafva utfallit god uti första fögderiet, med undantag af Degerfors socken; under medelmåttan i nämnde socken samt medelmåttig uti länets öfriga delar. Tacksamhetsyttring. Å Gladan kommenderade båtsmän af 2:a Ölands kompani hafva begärt och erhållit plats i blekingsposten för en tacksägelseskrifvelse, hvari de bl. a. yttra följande: Efter stora mödor och besvärligheter lyckligen återkomna till stationen, få vi härmed hembära hr löjtnanten G. v. Krusenstjerna vår varmaste tacksamhet och tillgifvenhet för det särdeles utmärkta sätt, hvarpå han i egenskap af chef a Gladan under nyss slutade Spetsbergsexpedirion skött sina i så hög grad ansvarsfulla åligganden. Det skall måhända invändas, att vi ej förstå fullt uppfatta vigten och betydelsen af löjtnant v. Krusenstjernas atgöranden. Må så vara; men hvad vi tillräckligt förstå att uppskatta, är hans sträfvande att tillvinna sig sin besättnings kärlek och hängifvenhet, samt att hos densamma uppebålla modet och förtröstan till Försynen, som ätven under polarnattens fasa håller sin beskyddande hand öfver menniskobarnen. Heder och tack åt löjtnant v. Krusenstjerna! Mordbrandsoch rymningsförsök. Från Filipstad skritves: Natten till d. 18 d:s vid 12-tiden gjorde den å härvarande häkte för ransaknings undergaende sittande hästtjufven Norcus ett djerft törsök till mordbrand, troligen i afsigt att begagua sig af den derigenom uppkomna villervallan och forsobka rymma. Han hade nemligen af spånor, som han spjelkat af den i rummet befintliga kommoden, med en knif, hvilken han lyckats undansnilla vid den erhållna maten, uppgjort eld å golfvet i det rum hvari han var inlogerad. Vaktmåstaren, som ej var hemma men hemkom just vid nämnde tid, märkte att rök utträngde frän fönstret och signalerade genast efter nattväktarne, hvilka skyndsamt anlände, hvarefter man ingick till fången, hvilken just som dörren öppnades forsökte att i den myckna röken smyga sig undan, som dock icke lyckades, utan blef han fasttagen och inforslad i ett annat rum hvarest han uppförde sig så våldsamt att handbojor måste honom päsättas. Elden, som ej hunnit att angripa mer än en del af goltvet, blet derefter utan vidare alarm lyckligen släckt. Noreus lyckades tåledes ej undkomma, utan sitter ännu qvar och tänker på sin svikna förhoppning att ernå iriheten. Danmark och Tyskland. Times för i fredags innehåller en ledande artikel, hvari omtalas de tecken, som visa sig till ett närmande mellan Danmark och Tyskland. Lmes säger — i detta fall varande af olika mening med vårt halft komiska blad Dagens Nyheder —, att Pragfrodens art. V ingicks inför hela verlden, hvarför det är en moralisk pligt för Preussen att uppfylla den, isynnerhet sedan det formligt delgifvit danska regeringen densamma och trädt i underhandling med benne om vilkoren för dess uppfyllande. Men, påpekar bladet, denna art. töreskrifver, att en folkomröstning skall bestämma om den del af Nordslesvig, som bör till Dånmark återlemnas. Denna omröstningsprincip är bonapartisk, och det var Napoleon III, som tvang Preussen att antaga principen, sastän det hogeligen ogillar den på grund at de töljder till hvilka den kan, tillampad i Nordslesvig, leca för andra delar af Preussens monarki. Times tror, att man från Preussens sida skall möjligen varda hugad att återiemna de i fråga varande distrikten, ifall Danmark vill foga sig efter Preussens önskan, att uppgörelsen må ske utan förutgången omröstning. Bladet tror äfven en sådan omröstning vara obehöflig, ty spräkförhållandena i Nordelesvig äro så val kända och folkets önskningar ha vid alla val tillräckligt tydligt uttalat sig. Tyvärr tör den tyska pressen ett språk, som synes försvåra en dylik uppgörelse. Den uttalar sig visserligen vänligt ör ett närmando mellan Tyskland och de skandinaviska staterna, men detta får ej ske med uppostringon at Nordslesvig. Fmdrelandet uttalar sig med ledsnad öfver derna den tyska pressens hållning och uttalar ännu en gårg estertryckligt, att ett sådant närmande är från dansk sida, omöjligt, så länge danskarne i Nordslos -vig ännu äro frånryckta sitt moderland. Så länge skall också Damark sortsara att rusta it 8ig, för bevarandet af sin nationala existens, hvilken fortfarande hotas af Tyskland.