Göteborgsposten – 25 augusti 1873, sida 1

något uppehåll för att lägga märke till stationerna: från mindre laster till större och derefter till brott, sådana som det han föröfvat mot sin unga hustru Carmine, vidare genom alla de nedrigheter vi beskrifvit och nu slutligen till mord. Det fordrades ej många minuter för honom för att tillryggalägga den sträcka, som skiljde honom från Cypresslunden, sedan han passerat förbi Honor. Han körde upp genom grinden och tog vägen till stallgården. Då han passerade förbi hushörnet, blef han varse Honors provisionella rep svängande från hennes fönster. Han såg upp mot de öppnade fönsterluckorna, uppgaf ett rop af bestörtning och rusade till dörren på baksidan af huset. På denna dörr slog han så våldsamt, att det gaf eko i hela huset. Miss Bing skyndade förskräckt till dörren. Hon öppnade den, och Moer rusade in. Han såg ut som en vansinnig. — Flickan! flickan! utbrast han, i det han stirrade på henne med blodsprängda ögon. Hvar är hon? — Hon är i andra våningen, sir. — I samma rum som hon hade, då jag var här? frågade han. — Just detsamma, sir. — Kom ut hit. Jag her någonting att visa er. Moer grep qvinnans arm och till hälften släpade henne omkring huset, tills han hunnit under Honors fönster. Vid åsynen af det svängande repet uppgaf miss Bing ett skrik, som hördes vida omkring.