Göteborgsposten – 13 augusti 1873, sida 1

— Jag beklagar att ej det kan, svarade den ungerska grefvinnan. Jag har kommit för att erhålla underrättelser af er, dr Parfitt, snarare än meddela några. Jag önskar att af er få höra många detaljer rörande den olyckliga dame, efter hvilken ni söker. Tro mig, jag har rätt till att få veta hennes historia och jag beder er ej undanhålla mig någon upplysniog, som ni kan meddela. — Ni är miss Roffs syster kanhända, mylady? sade doktorn. Ah, ja, jag ser det. Miss Roff var af tysk börd och god familj. Hon är eder syster, och ni har på många år ej kunnat finna ett spår af henne. Ni läste min annons denna morgon och skyndade att komma till mig. Eder vackra hy och edra blå ögon likna dem miss Roff kan antagas ha haft under helsans och lyckans dagar. Jag såg henne aldrig under den tiden — då hon hade sitt förnuft i behåll, mylady. Hon brukade ofta under sin yrsel tala om sin syster i Tyskland, en förnäm dame, som hon ej sett på många år. Är ni denna syster? Jag kan förstå det. Jag skall skatta mig lycklig, mylady, öfver att få besvara alla de frågor ni kan ha att framställa till mig. — Tack, sade grefvinnan i ostadig ton. Var hon — var Carmine vid lif för så kort tid sedan som tre veckor, vet ni det? — Det är mellan tre och fyra veckor sedan hon undkom från dårhuset, mylady. — Hvem insatte henne i edert dårhus? — En herre, som sade sig vara ombud för hennes slägtingar, en person vid namn Watson Bing.