Göteborgsposten – 12 augusti 1873, sida 2

Man är mycket försigtig med de nyheter man låter meddela angående fusionsarbetet i Wien mellan legitimister och orlanister. Men särdeles betecknande är dock den omständigheten, att de orlöanske prinsarne äro fortfarande qvar derstädes, och att samqvämen mellan vederbörande blir allt mera hjertligt och förtroligt. De ord, med hvilka grefven af Paris bringade grefven af Chambord sin första hyllning, uppgifvas från trovärdig källa hafva varit följande: ÅJag har kommit hit för att hos eder aflägga ett besök, som jag länge önskat att göra. Jag helsar eder i alla medlemmarnes af min familj och i mitt eget namn ej blott såsom hufvudmannen för mitt hus, utan äfven såsom den ende representanten för den monarkiska principen i Frankrike. Onekligen väl öfvervägda och fint utlagda ord, hvilka innoburo allt hvad som kunde tilltala H. Pretendent-Maj:t konung Henrik Vinspe. Ännu samma dag besvarade gretven af Chambord grefvens af Paris besök. Den senare och prinsen af Joinville emottogo grefven nere vid foten af trappan. Alla tillstädesvarande skola vid detta tilltälle lagt särskilt märke till den hjertlighet och vördnad, som de orlanske prinsarne visade grefven af Chambord. Äfven hertigarne af Aumale och Nemours skola besöka denne. I Frankrike sysselsätter man sig fortfarande mycket med denna sak, och det är märkbart, att de monarkiska organerna lägga t. n. stort förtroende till framtiden i dagen, med undantag för bonapartistbladen, hvilka föra ett mot orlanisterna ursinnigt språk, under det att de ännu visa en viss vördnad för grefven af Chambord, liksom om de icke uppgifvit hoppet, att han skulle kunna en dag utföra deras dåraktiga plan om en adoptering från hans sida af den kejserliga prinsen. Republikanerna gifva sig visserligen min af att tro äfven detta nyaste fusionsförsök skola leda till ett nytt storartadt fiasco, men de hysa likväl tydligt nog en viss oro; ty de kunna ej frigöra sig från tanken, att den monarkiskt sinnade majoriteten i nationalförsamlingen verkligen kan en dag genom ett enkelt votum besluta restaurationen och att marskalk Mac Mahon, som städse ansett den nu befiotliga franska republiken endast vara provisorisk, i så tall icke skall motsätta sig beslutets bringande till verkställighet. Huru som helst, det är en vigtig phasei Frankrikes historia; och Thiers skall tillochmed hafva funnit sig nödsakad att inställa sin tillämnade resa till Schweiz.