Göteborgsposten – 1 augusti 1873, sida 1

ska delen af Sundet; att det skall liksom förr anskaffa tillräckligt antal lotsar; aft skeppare få använda dansk kronolots eller ej; att lotaafgifterna skola vara måttliga och desamma för danska och för utländska fartyg; att intet fartyg, som ej användt dansk kronolots, skall betala lotsponningar till danska myndigheter. Deremot står icke skrifvet, att Danmark utan någon inskränkning skall tillåta enskilda entreprenörer, danska eller utländska, att i Sundet och Bälten anordna och fritt stationera under samma vilkor, till hvilken nation de än höra, båtar, som uteslutande användas vid lotsning af fartyg, som vilja begagna sig deraf (jfr mom. 4). Har nu Danmark brutit dessa förpligtelser? I vår sista uppsats skola vi söka utreda den saken. Det kan synas för mången, som gåfve vi des Guten zu viel. Men vi tänka: hellre för mycket än för litet. Vi hafva lyckligtvis icke kommit till den sorgliga ståndpunkten, att vi mera förlita oss på den ögonblickliga ingifvelsen än ett efter bästa förmåga samvetsgrannt samlande at fakta. Dessutom skrifva vi endast för dem, som döma oss efter hvad vi sagt och ej efter för tillfället jourhafvande insändares utfall i andra blad eller dylika herrars försök att genom citat af ur sitt sammanhang lösryckta punkter vanställa vår mening.