Göteborgsposten – 31 juli 1873, sida 2

tornationales utskickade nedskjutas som vilda djur, då de visa sig på ställen, der föreningens anhängare icke ha makten eller utgöra en ringa majoritet. I Aragonien ha innevånarne uppträdt så kraftigt mot Internationale, att föreningens planer i denna provins alldeles misslyckats. Då nationalgardet i Gamla Castilien fick veta, att internationalist vid namn Zabalbectea skulle komma dit, för att ställa sig i spetsen för separatisterna och proklamera kantonen Castiliens oberoende, passade det på honom och sköt ned honom: Hans medbrottslige sluppo med knapp nöd lefvande ur en annan stad, der ordningspartiet äfvenledes uppträdde med bestämdhet. I Saragossa har befolkningen slagit ibjäl Intransigentledarne, då några soldater gjorde myteri, och detta blef derigenom qväfdt i födseln. I Barcelona har ordningspartiet sammansatt välfärdsutskottet, ty staden har förklarat sig oberoende, med sina anhängare. Samma taktik skall äfven användts annorstädes och med framgång. Denna reaktion hos sjelfva befolkningen mot anarkien har uppenbarligen mera att säga, än den nya regeringens program och goda afsigter. I Frankrike väntar sig goda resultater af, att medelklassen uppgitvit sin passivitet och möter kommunisterna med vapen i hand. Salmeron, ministerpresidenten under hvars egid så många exekutioner nu företagas i Spanien, har i många år, likasom Castelar, varit en vältalig och entusiastisk förespråkare för dödsstraffets afskaffande. Då han utvecklade sitt regeringsprogram för cortes, enligt hvilket anarkien skulle skoningslöst krossas, var han naturligtvis i icke ringa bryderi för sina antecedentia, och han sökte att komma derur på det sätt, att han framgent förklarade dödsstraffets afskaffande vara riktigt till principen, men medgaf, att omständigheter inträffade, då dödsstraffet icke kunde undvaras. Det är väl i enlighet med denna kasnistik, som cortes nu också till principen antagit dödsstraffets afskaffande.