Göteborgsposten – 28 juli 1873, sida 2

ordres skall landvägen afmarschera till samlingsplatsen. 2 — Styrelsen för Stockholm-VesteråsBergslagens, jernvägsaktiebölag har hos regeringen gjort ansökning om tillstånd att få bygga en jernbana från Karlberg till Ladugårdslandsviken och Djurgården. Jernvägen skulle få utsträckning ända till jernvågen. Styrelsen öfver allmänna vägoch vattenbyggnader har understödt detta förslag; drätselnämnden, deröfver hörd, har varmt lofordat planen och endast anmärkt att förbehåll måtte göras, det trafiken å stadens kommunikationsleder icke genom jernvägsanläggningen må hämmas. Beredningsutskottet har nu hemställt att stadsfullmäktige, med vilkor att i sinom tid och med ledning af ritningarne få uttala sig rörande frågans detaljer, måtte på det högsta förorda bifall till den sökta koncessionen. . — Rörande Djurgårdsteaterns af oss förut omtalade senaste nyhet, operetten Tjufskyttarne af Offenbach, hvilken pjes för första gången gafs sistl. torsdag, uttala sig samtliga Stockholmstidningarne i allmänhet berömmande. Vi återgifva här Posttidningens referat: Libretton af den bekanta författare-firman Chivot och Duru är ganska underhållande och derjemte i allmänhet fri från en mängd tvetydiga anspelningar och klumpigheter, hvarpå dylika produkter bruka öfverfloda. Hufvudinnehållet är följande: en förnäm seigneur har på ett svekfullt sätt beröfvat en af sina vänner dennes egendom och bragt honom till fattigdomens rand. Af förtviflan häröfver slår sig donne på tjufskytte-yrket, hvilket han förnämligast utöfvar på sin fordna egendom. Sin enda dotter har han uppfostrat i sitt yrke, hvilket hon efter fadrens död, under manlig förklädnad, äfven fortsätter. Vi afstå från en närmare skildring af de många förvecklingar, som uppkomma under loppet af stycket. Slutet blifver, att den unga flickan återvinner sitt gods och gifter sig med sin förra fiendes son, hvilken hon under sitt kringströfvande lit lärt känna och älska. — Musiken är lätt och lekande fastän naturligtvis i kompositörens vanliga genre, och utmärker sig för en synnerlig mängd sångbara melodier. — Uppsättningen var särdeles vårdad, och samspelet, för att vara första gången, mycket godt. M:ll Anderson, f. n. anställd vid teatern i Helsingfors, innehade hufvudrollen, och utmärkte sig fördelaktigt genom sitt lifliga spel och sin rätt goda sång. Hr Hjortberg, som för första gången uppträdde på denna teater, har en vacker och sympathisk röst, och hr Rampeltins utförande af sitt parti, guvernörens son, var, bäde hvad spel och sång beträffar, rätt förtjenstfullt. Hr Holmquist var en utmärkt rolig guvernör. — Uppsättningen och inöfningen under hr Bosins ledning lotordas mycket. — Konstföreningens utställning har under förra veckan fått emottaga följande konstverk, nemligen: Bergsgränden å Kungsholmen, Eskizz till dekoration i 5:te akten af Esmeralda-, Alphyddan å kongl. Djurgården och gårdsinteriör, aqvareller af F. Ählgrensson; -Genre, oljemålning at Amanda Bergstedt; Interiör af S:t Nicolai ruin i Wisby, aqvarell af Darl Gellerstedt.