Göteborgsposten – 24 juli 1873, sida 2

Från Utlandet. Det af oss efter tidningar från Frankrike i går meddelade ryktet, att franska nationalförsamlingens venster, med Jules Favre i spetsen, tagit tillbaka den interpellation, som bär Favros namn, bekräftar sig icke. Tvärtom har enligt ingånget telegram interpellationen verkligen gjorts och ätven besvarats af hertig de Broglie. Hvad som deremot bekräftar sig, är att venstera var söndrad och att venstra centern särskilt öfvergaf sina meningsvänner och i stället slöt sig till regeringen eller högern, hvilket framgår af don stora majoritet hvarmed församlingen antog högerns dagordning, som var ett förtroendevotum till regeringens politik. Thiers hade således rätt, då ban varnade venstern för denna interpellation, hvilken, såsom sagdt, slutat med ett helt säkert icke påräknadt, oväntadt stort förtroendevotum, i stället för ett votum af misstroende. Med detsamma har venstern äfven afklipt för sig utaigten att kunna slå regeringen i frågan om justitieministern Ernouls ofta nämnda förslag. Det är egendomligt att bevittna den likgiltighet, hvarmed den stora allmänheten åser vensterns angrepp. Man är synbarligen trött vid dessa parlamentariska skärmytslingar hvilka också blifvit bra enformiga, isynnerhet som de blifvit till sitt innehåll allt tarfligare. I går skulle den tyska occupationsbärens ötverbefälhafvare general Mantenuffel, enligt officielt meddelande, anlända till Versailles för att hos marskalk Mac Mahon göra i förutnämnda egenskap sin afskedsuppvaktning. Finansministern Magne bar lyckats förmå kabinettet att uppgifva tanken på att lägga en skatt af 10 millioner på pressen. Schahen af Persien har i Paris utdelat omkring 200 ordnar. De senaste händelserna i Spanien skola ha gifvit anledning till diplomatiska konferenser mellan stormakterna. Från Rom meddelas, att den italienske och franske utrikesministern genom sine sändebud gjort förhållandena på den pyreneska halfön till föremål för en notvexling. Samtidigt dermed skrifves det från Berlin: I diplomatiska kretsar börjar man nu allvar fästa sin uppmärksamhet på Spanien, der en afgörande vänning synes vara nära förestående. Af händelserna framgår, att regeringens myndighet, som ifrån första stunden varit mycket svag, nu sjonkit ned till noll. Ministeren finner hvarken i cortes eller landet något pålitligt stöd; den har hvarken militära eller finansiela krafter till sitt förfogande och lefver blott, derför att dess motståndare äro likaså odugliga. Men under sista tiden visar sig mera planmessighet och tillitsfullbet i carlisternas operationer. I våra politiska kretsar tror man likväl, att ett längre borgerligt krig och kommunens utropande i Spaniens hufvudstäder skall föregå ett någorlunda varaktigt ordnande af landets förhållanden, ÄÅtven den franska pressen diskuterar med ökad uppmärksamhet de spanska förhållandena och lutar till den åsigten att en katastrof skall inträda under sommarens lopp, äfven om den icke skulle vara så nära som många tro. I detta hänseende förtjonar ett bref från Bayonne uppmärksamhet, hvilket vigberligen är skrifvet i carlistiskt intresse, mån tyckes vara väl underrättadt. Det säges dgri, att Den Carlos högqvarter beslutat ickefförhasta sig med en marsch mot Madrid eller Sperationer i det inre af landet, så länge bären icke är bättre organiserad och utrustad. DeZskaror, som på många punkter gått öfver Ebrofloden, bestå blott af smärre afdelningar, vilkas uppgift är att indrifva skatter och uttaga lifemedel, att upphetsa befolkningen, utskrifva rekryter o. s. v. Innan något allvarligt kan företagas söder om Ebrofloden, vill man skaffa sig ett säkert ryggstöd i de nordliga trakterna genom att bemäktiga sig flera stora och rika städer, såsom Barcelona och Bilbao. Med detta meddelande öfverensstämmer såväl att Don Carlos sjelf är under framryckande med sin hufvudstyrka mot Bilbao som ock det att tre carlistchefer, Don Alfonso, Saballs och Miret, stå nära Barcelona, sedan de intagit den omkring 3 2 svensk mil derifrån belägna staden Igualada, som anfölls den 17 och besköts hela dagen, hvarefter carlisterna om natten befästade sig i husen i för