Göteborgsposten – 15 juli 1873, sida 2

— Nej, mr Moer — nej, sir, stammade Bing. Jag skulle just . återvända till er för att höra, om ni ej ville ha godheten öfverso med mitt och ånyo taga mig i tjenst. — Jag sade er ju, att ni ej hastigt skuNe finna en husbonde, som vore så god mot er som jag varit, sade Moer. Om ni tror att ni kan lägga band på er, så kan ni ju komma tillbaka. Gå upp på mitt rum och ställ mina saker i ordning. Då jag kommer tillbaka från min klubb, träffas vi åter. Moer gick vidare, vacker och småleende och, såsom det tycktes utan en skugga af bekymmer eller oro. Bing skaffade sig inträde i lord Waldemars hus, omtalade för betjeningen att han veckan förut blifvit afskedad af sin husbonde, men nyss fått tillbaka sin plats samt gick slutligen upp på Moers rum. Spanaren uto på gatan följde Moer på afstånd och såg honom gå upp till sin klubb. — Allt tyckes vara klart, på det hållet, tänkte poliskarlen. Jag är böjd för att tro, att mr Moer och hans betjent Bing ej känner till någonting om flickan. Hon är ju en skönhet. Utan tvifvel har hon andra beundrare. Vi förspilla kanske vår tid med att följa orätt spår. Men om mylady så vill, kunna vi hålla utkik på mr Moer ännu ett par veckor. Han är oskyldig, eller också är han den slugaste karl i verlden! Darrel Moer kom denna afton hem vid vanlig tid, uppehöll sig en timma i salongen hos damerna och steg