Göteborgsposten – 8 juli 1873, sida 1

äro icke öfverens om den siffra, hvartill Frankrikes besparingar årligen uppgå; några beräkna den till icke mindre än 3 milliarder. Sannolikt är dock detta öfverdrifvet, men i hvad fall som helst får man ej beräkna den lägre än femtonhundra millioner. Detta är likväl icke allt, ty äfven om man lätt fattar att Frankrikes tillgångar icke varit underlägsna de förbindelser som voro att uppfylla, så återstår likväl att förklara orsaken att guldet, som är så dyrt på andra ställen, t. ex. i Österrike, Ryssland och Italien, här i Fravkrike, oaktadt de ofantliga utbetalningarne till Tyskland, endast betingar en knappt nämnvärd premie. Guldomloppet i Frankrike utgjorde före kriget omkring 6 millioner, och det är uppenbart, att icke mera än högst hälften kan ha utgått ur rörelsen, då i annat fall agiot skulle ha blivit mycket högre. Och ändå har man redan skickat preussarne mera än 5 milliarder. Huru förklara detta senomen? — Jo, Frankrike har kunnat fullgöra sina förbindelser dels genom sin handelsvinst, dels genom de fordringar at olika slag som det hade på utlandet och dels slutligen genom sin kredit. Dess export till verldens öfriga länder har för det första under de två sista åren öfverskjutit importen så mycket, att man deraf kunnat indraga i landet en vinst af tvåtusen millioner i guld. För det andra egde en mängd franska kapitalister i sina portföljer en mängd af utländska statspapper eller industriela aktier och obligationer. Det mesta af dessa valutor har blifvit eäldt och har i sin mon med minst en milliard bidragit till utredande af krigskostnadsersättningen. Och slutligen har utlandet, deribland Tyskland sjelft icke minst, i stor skala deltagit i de under de begge sista åren emitterade franska lånen, och således under denna form bidragit att hindra guldets förande ut ur landet. Detta är i så ord förklaringen på ett förhållande som nu för tiden väcker en allmän förvåning i Europa. Frankrike har utbetalt sex milliarder till Preussen, och franska banken är mera solid än någonsin. Hvilken annan lärdom kan man hemta häraf än den, att om detta utomordentliga land finge vara i fred för revolutionerna, så skulle det icke finnas bvarken något rikare eller något lyckligare på jorden!