Göteborgsposten – 3 juli 1873, sida 1

ett par timmar från några och tjugo graders värme till elfva grader. Gammel Stassan lofvade dock vackert väder till påtöljande dag, och jag stanvade derföre ännu en natt öfver i-Lien äfven för att hvila upp mig efter den ansträngande vandringen. Spådomen gick i fullbordan. Solen steg klar upp lofvande en vacker dag, och jag fortsatte nu resan. Trakten blef nu allt mera ödslig, stigningen ökades successive, trädvegetationen blef allt mera torftig, öfver stora myrfält var vägen stundom anlagd, och skjutskarlarne omtalade huru ytterst farligt det var för ensamma resande att här färdas fram vintertiden, då ofta våldsamma anöstormar plötsligt uppstodo, kommande från fjällen, hvarföre vanligen de vägfarande samlades i stora karavaner, till ömsesidigt bistånd. (Forts.)