Göteborgsposten – 1 juli 1873, sida 1

ningarne varna gom vanligt för skogesköfling. men det är säkert, att på senare åren bonden sjelf varit sin bästa kontrollör och känslan för skogarnes vidmakthållande har trängt ner ötverallt. De beneficerade, fordom den katolska kyrkan tillhöriga gods, som en gång utgjorde )-del af hela landets jordagods: allmänningarne och statsskogarne, äro nu anförtrodda åt den rationella skogshushållningen och omtanken för Norges skogar har i allmänahet blifvit väckt. Det finnes derföre ingen anledning att tro det Storthinget skall iaskrida med tvångslagar mot skogsegarne, något som hos oss likasom i Sverige under många år varitz på tal. Storthingsvalen pågår nu som bäst rundtom i landtdistrikten och öfverallt hållas förberedande diskussionsmöten af gårdsegarne. Det påstås visserligen att Sören Jaabeks inflytande är i aftagande, men han har i alla fall genom sia verksamhet som politisk agitator åstadkommit att Storthingets fordua sammansättning nu blifvit alldeles rubbad, idet bönderna, ehuru de ofta låta håskina, att da icke hylla Jaabieks åsigter, som han uppdukar för dem i sin ÅFolketidende?, likväl gerna följa hans uppmaningar att utestänga embetsmän och personer tillhörande intelligenspartiet från Storthinget. Tills dato äro sålunda omkring 30 Storthingsmän valda, och af dessa ha endast 5 akademisk bildning, resten utgöres af hemmansegare, länsmän och klockare (kirkesangere). Den tidningsstrid, som hr Björnson inledt i svenska och rorska pressen med hr Josephson ir nu afslutad med ett ultimatum från båda parterna. Det är icke den allmänna åigten här, att Björnson genom att systematiskt förfölja teaterns artistiska direktörer fortare skall nå det mål, han sträfvar till, nemligen att sjelf bli artistisk direktör. Det är tvärtom många lär just af dem, eom vilja skalden Björnson väl, hvilka anse, att han under några år borde draga bort från sitt sädernesland, som han först har gjort och sälunda komma bort från all denna strid och det politiska spektakel hvari han inläter sig och i ro kunna odla sin skaldegåtva. Ett enda litet fosterländskt arbete sådant som t. ex. Synnöre Solbakken eller Hn glad Gu skulle då försona opinionen och teatern stå öppen för bonom, om han framdeles önskade det. Från Tönsberg har utgått en uppmaning till de norska skepysredarne att så länge som möjligt uppskjuta stslutandet af årets andra Ostersjöfrakt, emedan antagligen många östersjötartyg skola föredraga att gå till Kanada, der frakterna äro betydligt i stigande, så att troligen stark efterfrågan för östersjöfartyg skall uppstå. Utsigterna för årsväxten äro i södra Norge så goda ait jag talat med äldre landtmän, hvilka påstå, att de aldrig kunna påminna sig bätre Dotta stämmer icke med berättelserna från Sverige och ej heller med berättelserna från de delar af Norge hvilka ligga närmare riksgränsen, der våren varit rå och kall. I södra Norge anser man sig redan säker om en ypperlig höskörd.