Göteborgsposten – 28 juni 1873, sida 2

På samma gång som i Spanien ministerpresidenten Figueras gjorde sig osynlig, upphörde älven tidn. Esta 40 Catalan att utkomma. Detia blad, som svärmat för den fedorativa republiken och af ywtersta förmåga verkat sor dess upprättande, 10g afsked af sina läsare med följande ord, hvilka kunna anföras som en uppriktig spansk republikans sjelfbekännelse: Under de tre sista åren ha vi med förtviflans mod kämpat mot de verkliga förhållandena. Vi ha i prötvat alla beståndsdelar af det federalistiska partiet, men vi ha icke funnit någon fraktion, som vi kunde gitva vårt understöd. I alla fraktioner se de så sunda elementerna med sorg, att alla deras sträfvanden äro fruktlösa. Der finnes ingenstädes en persouligbet, en vilja, som skulle kunna beherrska torhällandena. Vi för vår del skönja ej något hopp om, att en frälsare ännu kan uppstå, dertill ha vii fem år alltför noggranut töljt våra politiska mäns uppträdande. Vi hatva förlorat allt bopp; det finnes ej längre något, hvarpå vi skulle kunna bygga vår tillit. Vår röst förlorar sig spårlöst i tomrammet, det enda som ännu existecar i Spanien. Vi befinna oss i samma tillstånd som det byzantiska riket