Göteborgsposten – 21 juni 1873, sida 2

Telegram meddelar från Frankrik e att såväl legitimisternas som orlöanisternas orsaner uttala sig med ogillande at den bonapartiska pressens våldsamma angrepp mot Thiers. Denna protest är desto mera på sin plats, som de bonapartiska organernas hänsynslösa anfall af Frankrikes ovänner skrifves på hela högern och äfven på den närvarande regeringens räkning. Thiers är visserligen icke den halfgud, hvartill man nu vill göra honom inom oppositionen, men han har dock i en stund af ytterlig fara gjort otantligt mycket för sitt fostorlands räddniug, hvilket decta ej kan eller bör af låg otacksamhet glömma. Det är isynnerhet Paul de Cassagnac i Pays, som öfverhopar Thiers med smädelser. Så säger han, att Thiers väsentligen påskyndat Kommunens uppror genom sitt deltagande i oppositionen mot kejsardömet och i statshvälfningen af 1870 samt att han i tmaj 1871 med flit underlät att låta häkta Felix Pyat och general Cluseret, fastän man underrättat honom och polisprefekten Valentin om deras närvaro i Paris. Den bonapartiska pressen synes i allmänhet vilja törena sina krafter mot Thiers. Det säges, att i en snar framtid skall utkomma en skrilt: Mr Tuiers et les Napolöons, hvilken skall ha för afsigt att kompromettera Thiers i såväl den allmänna meningens som hans egna anhängares ögon. Figaro meddelar redan utdrag ur denna skrift. Af dessa erfar man dock endast, att Thiers gjorde i Florens bekantskap med Jerome Napoleon och dennes son, prins Napoleon, att han inför dem uttalade sin beundran för kejsaren och lofvade dem att verka för att de skulle tå återkomma till Frankrike, hvilket Thiers ock höll, tills pring Napoleon emot hans råd vände sig med sin ansökning bärom till kammaren i st. f. till Ludvig Filip, hvarigenom saken föll. Med skäl undrar man öfver, hvad de bonapartiska bladen kunna ba i bakhåll mot Thiers, ty att de rufva öfver något är gifvet. Hvad Ranc och Thiers beträffar, skola helt viset sällsamma afslöjanden göras. Så erfar man nu, att Rane redan anklagats af civil domstol som kommunist, då denna helt plötsligt fick order att lemna målet till krigsrätten. Och der begrofs det. Rane kom aldrig mera inför rätta, antagligen på någon särskild befallning från Thiers, som möjligen velat derigenom vinna för sig venstern. Ranc sjelf har vägrat att framträda inför utskottet, sägande aw han skulle vilja inställa sig för en opartisk jury, men ej för sina fiender. Under de senaste dagarne ha talrika kommunister häktats, hvilka man dittills lemnat oantastade. Jules Favre har afstätt från sin tilltänkta interpellation i anledning af utrikesministern de Broglies cirkulär till utlandet. Kejsarens af Tyskland illamående är envist, och det påstås, att en viss turghet i hufvudet samt tarkeslöhet inträdt, hvilka förmått läkarne att på det bestämdaste törbjuda kejsaren hvarje sysselsättning med statsangelägenheter. Franska sändebudet har med anledning af denna sjukdom uppskjutit sin ferieresa till Paris. Prins Carl af Rumenien afreser i dagarne från sin hufvudstad till utställningen i Wien och derifrån till Tyskland. Hans gemål är, som bekant, rest före honom, och ovisst torde vera, huruvida det höga paret ernar sig mera tillbaka till det otacksamma landet. Italiens tidningar berätta, att aflidne skriftställaren Mapzoni lemnat efter sig ett stort antal manuskript, at hvilka några tillhöra hans redan offentliggjorda verk. Han efterlemnar särskilt de minutiösaste anteckningar angående ÅFranska Revolutionens Historia. Blott en del af denna historia blef fullbordad, ty, under det han var sysselsatt med den, utbröt italienska revolutionen, och Manzoni fattade då tanken att skrifva en parallel mellan de båda revolutionerna. Han efterlemnar en särdeles rik och intressant samling af bref. Englands högsta domstol har ogillat det af parlamentsledamoten Norwood anstälda åtal mot Plimsoll, som han beskyllar för att ha gjort sig skyldig till förtal i sin bok Our Seamen. Domstolen uttalade dock, att Plimsoll gjort sig i sin bok skyldig till öfverdrifter och förrådt en klandervärd lättrogenhet. Victor Hugo skall. enligt en londonertid