svaga utseende, han förr hade. Den stora näsan erinrade mycket om hans far, likasom man för öfrigt ser i honom en omisskännelig likhet med Napoleon III. Det vattenblåa ögat såg något matt och uttryckslöst ut, hvilket dock kunde härleda sig trån trötthet efter resan. Man har såsom något sällsamt anmärkt, att drottning Hortense köpte Arenenberg år 1817, under det hennes son, som skulle bli kejsare, sålde det 1843, för att åter köpa det år 1855, hvarigenom det kunde 1873 bli en tillflyktsort för hans detroniserade enka och son. Exdrottning Isabella at Spanien bar med sin son anländt ull Rom, åtföljd af en stor svit. Det uppgifves, att såväl påtven som kardinal Antonelli gjort allt möjligt för att förmå henne afstå från denna resa, så fort de fått veta, att hon hade för afsigt att förmå påfven att afgifva en förklaring till förmån för hennes son don Alfonso med hänsyn till kandidaturen till Spaniens krona. D. 17 d:s firade storhertingen af HessenDarmstadt i sin hufvudstad ett jubileum till betecknande af sin 25-åriga regering. Staden var festligt smyckad, och på förmiddagen egde en stor trupprevy rum i närvaro af storhertigen, tyske kronprinsen samt de andra prinsarne och generalerna. På aftonen gafs galospektakel. Det ryskaj kejsarparet hade icke anländt. Bland anmärkningavärda resenärer må äfven nämnas den kommunistiske deputeraden Ranc, som begifvit sig till London, för att undgå den transportering till Nya Caledonion, som annars med säkerhet väntar honom i Frankrike och en annan kommunist, Felix Pyat, som uppehåller sig i Madrid. En tredje kommunist, general Cluseret har hos belgiska regeringen begärt tillåtelse att få uppehålla sig i Belgien under fem dagar, för ordnande af en del enskilda affärer, men erhållit ett vägrande svar. Den belgiska justitieministern har sjelf skrifvit till honom och bedt honom afstå ifrån sin ansökan, emedan franska regeringen begärt hans utlemnande och han måste efterkomma denna begäran.