Göteborgsposten – 19 juni 1873, sida 1

)unlefrs DUMT YUVAVIS — CS —n— —— knappa tiden ej tillät någon utförligare öfverläggning. Främlingarne tycktes emellertid vara tillfredsstälda och uttryckte glädje ötver att träffa sådana, som i likhet med dem ville verka för absolut nykterhet. De fiågade: Hvilka äro de bästa botemeulen mot dryckenskapen? Församlingen svarade: Sann religiositet, fullkomlig athållsamnet och rusdryckernas afskaffande?. De frågade vidare: ÄIIvilket verkar skadligast, rusdryckernas förtäring å värdshusen eller ur kärl, som blitvit ty aa vid utminuteriogsställena!? Mötet svarade: I aogeende till den förderfliga salnin-en kan det senare förbrukningssättet anses vara mest törödande. Synnerligen angelägne syntes främliagarne vara att tå höra de församlades tankar om närv. utskänkningsbolag och dess åtgöranden. Men härvid kommo de på väg att erhälla missledande uppgifter. Flera, som tydligen alls icke känna saken i f åga, ansågo sig dock kunna bedöma nämnde bolag så strängt, som om dess syfte vore att rent af befrämja superiet. Lyckligtvis voro ett par personer iillstädes, som sade sig vara öfvertygade om, att bolagets syfte är godt, huru man än vul bedöma frukterna af dess verksamhet, hvilka torde bli mer välsignelsebringande, i händelse den komme att äfven omfatta utminuteringsrörelsen. Liksom för ro skull sporde en af främlingarne, om mötesdeltagarne önskade ce bolagssystemet infördt i England. Denna fråga besvarades med öfvervägande nej; men hvad England behöfver eller icke är säkerligen för de flesta nejroparne en oloslig gåta. Derefter höll hvardera at de resande ett kort tal till församlingen och tackade för ett vänligt tillmötesgående. Härunder lemnades anmärkningsvärda upplysningar i fråga om nykterhetstillståndet i England och Skotland. Det är der så till vida sorgligare än bär, som många af de brittiska qvinnorna äro slafvinnor under superiet. I Liverpool t. ex. straffas årligen flera tusen qvinnor för fylleri; bundratals barn qväfvas hvarje år af druckna mödrar, och 50till 60,000 personer ljuta årligen döden i de båda rikena till följd af dryckenskap. Då de närvarande qvinnorna tillfrågades, om de förtära bränvin, svarade de med en viss stolthet ett bestämdt nej. I brittiska riket, sade främlingarne, äro likväl många krafter i rörelse för att hämma lasten. Man arbetar nu på att få en lag, som tillerkänner kommunerna rätt att stänga krogarne, om de vilja. Nykterhetsföreningarne verka ifrigt, och omkring 3 millioner personer ha afsvurit bruket at rusgifvande drycker. — Slutligen uttalades en varm önskan att de församlade måtte allt mera nitiskt arbeta för den goda saken samt med sina förböner understödja nykterhetsvännerna såväl i England som annorstädes. Olyckshändelse å jernväg. Vid 5-tiden i går e. m. inträffade, att jernvägs stationskarlen Anders Setterlund under vexling at jernvägsvagnar å Skeppsbron kom emellan en vagn och några tändstickslårar, dervid vagnen hoppade ur spåret och mannen så illa skadades å ryggen och bröstet, att han utan sans och i hopplöst tillstånd måste afföras till Allmänna och Sablgrenska sjukhuset. Sjelfmord. Förre klamparen Anders Petter Colliander fanns i går på morgonen hängande död i en snara i vedboden till sin bostad i huset pr 224 af Majorras 1:sta rote. Den olycklige, som var en nägra och 60 års gammal man, har alltid varit känd tör ett ordentligt lefnadssätt, men då han under sista året varit sjuklig och ej kunnat försörja sig sjelf utan letvat på ett litet underhåll, är det att antaga, att brödbekymmer gifvit anledningen till det förtviflade beslutet. Liket affördes till stadens bårhus. Apoteksärenden. Sundhetskollegivm har till k. m:t i dessa dagar inlemnat ett af gen.dir. N. J. Berlin utarbetadt förslag till ny författning angående vård och försäljning af hvit arsenik. och andra giftiga ämnen. Följande sarmaceutelever ha vid slutet af terminen aflagt apotekare och prov:sorsexamen: Th. A. Falvij, J. M. Tosch, G. P. Kanman, A. G. H. Kaijser och C. Chr. V. Petersson. Telegram med frimärken. Efter d. 1 juli har allmanheten ratt ant trimäka telegram och sända dem postledes att sedan telegrafbefordras. För sådant ändamål skall den skrifvelse, hvars vidare tortskaffande mel telegraf önskas, törses med trimärken till belopp, motsvarande samtliga telegraferinasasgifterna. Desfa frimärken skola af afsändaren ötverkorsag medelst tvenne skritbläcksstreck, -om sluta i frimärkenas hörn.