Göteborgsposten – 13 juni 1873, sida 1

0unlCrs 00RH1JVHRLII. — Ä — 2 gifves blott en sal i Upsala stor pog att inrymma alla studenter och att begagna vid våra konserter, nemligen Carolina redivivas ännu icke till bibliotek inredda öfra våning, och denna är, emedan den ej kan uppvärmas, ej tår upplysas, obegagnelig under större delen af året. Denna studentkör som för fosterlandet och i främmande land tolkat i toner den känsloverld, som bor inom oss, har arbetat och förberedt sig under ogynnsamma omständigheter. För dess öfningar lika som för de allmänna studentsammankomsterna stå endast lokaler till buds, hvilka dels i akustiskt hänseende äro i hög grad olämpliga, dels icke rymma mer än 400 å 500 personer. Till vigtiga rådplägningar eller gemensamma fester kan således icke ens en tredjedel af kåren få tillträde, eller ock måste den dervid umbära — tak öfver hufvudet. Af berättelsen om Upsala studentkårs byggnadskassas uppkomst och tillväxt framgår, huru nitiskt och ihärdigt vi för hennes förkofran arbetat, och att kassan redan skulle vara minst dubbelt så stor, om icke samtidigt våra krafter mer än en gång tagits i anspråk äfven för andra syften, såsom t. ex. bjelp åt nödlidande, till understöd åt vårt af olyckor hemsökta grannland Danmark, o. 8. v. Och då vi icke kunna eller vilja undandraga oss att sålunda med hela vårt folk dela både ledt och ljuft, måste vi inse, att, hur kraftfull och sjelfuppoffrande våra sångares verksamhet än inå vara, vår egen kraft allt för långsamt skall föra oss till det mål, för hvars förverkligande de äfven i år draga ut i Sveriges bygder, derest icke mäktigare hjelp från annat håll kommer äfven oss till del. Vi äro lifligt öfvertygade derom, att egandet af ett föreningshus skulle vara det bästa medlet att till kraftfullt lif aammansluta Upsala studenter, att låta deras samfundsanda och sträfvanden vinna sin rätta utbildning och sätta kåren och dermed hvarje student i ständ att bättre fylla sin kallelse i den andliga odlingens tjenst. Vi äro lifligt öfvertygade derom, att hvarje gåfra, stor eller liten, egnad denna odlings heliga sak, skall bära frukt hundraeller tusenfaldt, äfven som att dessa åsigter delas af många i fäderneslandet. Ledde af sådana öfvertygelser och förhoppningar samt på grund af Upsala studentkårs oss lemnade uppdrag, vända vi oss till Upsala högskolas och dess studerande ungdoms gynnare och vänner med den vördsamma uppmaning att anteckna de penningebidrag de kunna och vilja gifva Upsala studentkårs byggnadskassa. Å Upsala studentkårs vägnar, Upsala d. 31 maj 1873. E. V. Montan, C. J. Wahlberg, Docent i statskunskap, Docent i rättshistoria, Studentkårens ordförande. Kårens v. ordförande. E. V. Nordling, Professor, Kåren3 skattmästare. Th. Laurent. O. Berger. Af en redogörelse för uppkomsten och tillväxten af studentkårens byggnadskassa — en redogörelse som det knappa utrymmet hindrar oss att meddela — framgår att de redan samlade medlen stiga till inemot 100,000 rår, men att man fruktar att inköpet af tomter för byggnaden skall medtaga största delen af denna summa. Enkekejsarinnans af Brasilien testamente. Efter Times meddela vi följande notis: Enkekejsarinnan Amelies af Brasilien testamente — hon dog d. 26 januari — öppnades i London d. 26 sist, maj af vicomte dAlmeida och vicomte dAljesur, uisedde testamentsexekutorer. Eukedrottningen skänker 280,000 floriner (omkring 504, 000 rdr) till de sex barnen efter henres aflidne broder hertig Maximilian af Leuchtenburg; en lika stor summa till de tyra barnen efter hennes aflidna syster prinsessan Theodolinda af Wirtomberg, och en lika stor summa till Josephine, enkedrottningen af Sverige, hennes syster; etter hennes död skall eumman tillfalla hennes barn. Dessa tre legater skola utgå af den aflidna enkekejsarinnans egendom i Baiern. Hennes egendom i Brasilien skall tillfalla kejsaren af Brasilien och hans två systrar eumt konnngen af Portugal och hans systrar och bröder. Sedan flera legater utgått till barmhertighetsinrättningar i Lissabon och på Madeira, en mängd pensioner anordnats åt herrar och damer, som tillhört testatrix hofstat. betjening, personliga vänner o. s. v. samt minnen utdelats till flera fucstliga personer i Europa, förordnar testatrix enkedrottringen af Sverige till untiversalarfvinge. Ånvgf. SAros grundstötning. Dagbladet för i onsdags meddelar ett utdrag ur Åros befälhafvares, kapt. Ekebergs, till Stocknolms notarius publicus inlemnade och vid rådhusrätten beedigade sjöförklaring, hvarur vi anföra följande: — — Så snart fartyget utlagt från land uppsattes vakten, bestående at komparenten (kapt. Ekeberg) och rorgängaren Öman, hvilken under flera föregående resor med Aros visat sig vara en pålitlig man och visste hvad farvatten ångfartyget hade att passera. Komparenten och rorgängaren befunno sig båda på komwandobryggan, rorgängaren stående uti det der befintliga styrhuset, och komparenten på den utanför befintliga delen af ötre däck. Inemot kl. 41 på natten passerades Bockholmssund. Då komparenten, stående bredvid styrhuset, såg att fartyget alltjemt gick sin rätta kurs och att rorgängaren stod vaken på sin plats, gick han ett slag akter öfver a kommandobryggan och tillbaka, dock utan att stanna, men då han vid ätervändandet märkte, att fartyget stäfvade något för mycket åt babord, ropade han genast styrbord med roret! bvilket ve kstalldes dock icke alldeles ögonbnekligt emedan rorgångaren för ett ögonblick inslumrat. Komparenten, som hopAAA — — trädde öfver tröskeln, uppgef hon ett rop, som Ur Lar oo oc 1 ÖÖ . J3