umma protester från penstern), då jag säger, att hon sed ledsnad emottagit en afskedsansöbkan .. (Afrotten bli så väldsamma, att presidenten ej kan orts a ta). öfverste de Chadois. Tig. hr president! de Pressenss. Det är väl starkt. Langlois. Intet hyckel! de Choiseul. Tystnaden är värdigare. Presidenten. Jag fordrar tystnad. Venstern med styrka. Nej! nej! de Pressensk. Låt historien tala. Presidenten, som åter afbrytes, protesterar härmot, men afstär ifrån sitt onekligen hycklande beclagande af hr Thiers afgång. Han uppläser fölande till honom öfverlemnade skrifvelse: sUndertecknade föreslå, på grund af franska republikens president hr Thiers afskedstagande, att örsamlingen omedelbart skrider till omröstning ang. ntnämnandet af hans efterträdarek. (Bifall från höger). z Från venstern tordras, att förslaget först skall enl. reglementet hänvisas till ett utskott. Presidenten upplyser, att församlingen kan i utomordentliga fall fatta beslut genast utan utskotts hörande. Man föreslår då från venstern valets uppskjutande till måndagen. Det förkastas at majoriteten. Ett förslag om dess uppskjutande till följande dagen likaså. Man vill genast skrida till valet — och Mac Mahon väljes till republikens president med 390 röster, under det 1 tillföll nationalförsamlingens förre president Grövy. Venstern deltog som bekant icke i omröstningen. På presidenten Buffets förslag beslöt man en half timmes uppskof med förhandlingarne för att underrät a marskalk Mac Mahon om valets anställande och utgårg. Klockan var nu elfva på aftonen. Tre sjerdedels timme derefter börjades åter törhandlingarne. Den afsända deputationen hade återkommit med Boffet i spetsen, eom sjelf underrättade församliugen om, att marskalken först efter lång tvekan kunnat förmås att öfvertaga presidentbefattningen. Derpå åtskildes man kl. 12, under rop at ilesve Frankrike! från högern och Slefve republiken! från venstern. I Paris hade stor rörelse rådt hela aftonen. Boulevarderna voro på vissa ställen alldeles öfversylda med menniskor, hvilka dock alla iakttogo den djupaste tystnad. Intet rop hördes, ingen manifestation. Då aftontidningarne utkommo, tviflade ingen mera på Thiers afgång, och häpnaden var allmän. Folkmassorna tillväxte ända till midnatt. Stadssergeanterna kunde ej längre vidmakthålla trafivalleripatruller kommo då och då ridande genom boulevarderna, utan att framkalla några rop eller skri. Umkring klockan 1 på morgonen skingrades grupperna af sig sjelfva, och kl. 1,2 syntes endast få promenerande som voro ifriga efter att erhålla del af de sista nyheterna från Versailles. På bangården Saint Lazare var naturligtvis ofantlig trängsel, och då slutligen underrättelse kom om Thiers afgång och marskalk Mac Mahons utnämning till president, höjdes lifligt battarne under rop af: lefve republiken! lefve Thiers! Någon oreda uppstod likväl icke, och massan skildes snart åt. Följande dagen, söndagen, lemnade Thiers redan sin boning i prefektpalatset i Versailles och flyttade till ett at hans hustru egdt hus i Paris, under det Mac Mahon i måndags följde sin företrädare i prefektboningen. Det säges, att bonapartisterna redan underrättat prins Napoleon om, att numera intet hinder finnes för honom att kunna åter infinna sig i Frankrike och Paris, dit han äfven väntas i dagarne. Alla underrättelser från Frankrike samstämma lyckligtvis deri, att det djupaste lugn fortfarande råder öfver hela landet. Väl vore, om planen om nationalförsamlingens ajournering blefve verklighet, ty man skulle då slippa nya och upphetsande debatter derinom för nå gon tid, medan landet frigjorde sig från der främmande occupationen. : Den tyska pressen var först något mulen men synes nu med mera jomnmod bära för ändringen. Man är åtminstone säker om, at inga nya oroligheter skola utbryta, så läng Mac Mahon står i Frankrikes spets. Me tveAPII —2 Från Spanien förmäles, att carlistern bestämdt förneka sig hafva med ståndsrät nedskjutit frivillige i Sanhuja. De ha en dast tagit dem till fånga och behålla der för att utbyta dem sovare mot fångna car lister. Biskopen af Breslau har exkommun cerat katedralkanonikern baron v. Richthofe derför att han återkallat sin forna underkstelse under Vaticanens dekret om pålver ofelbarhet. Från England skrifves, att historiemi laren Charles Lucy aflidit. n 1Pp nlD en ken, utan iakttogo en passiv neutralitet. Ka2 3