nu endast tillägga, att så såtaligt, som i går, ha kamrarne aldrig tillförne varit ropresenterado i kyrkan och på rikssalen. I afseende på trontalet, anser jag mig böra fösta er uppmärksamhet derpå, att då H. M:t yttrade: betraktande sosterlandets försvar såsom ett af de allra vigtigaste föremål för Mina omsorger, finner Jag Mig, med hänsyn till edra derom gjorda uttalanden, berättigad att räkna på Eder allvarliga medverkan till vinnande af en i verkligheten tillfredsställande härordning7, så lade H. M:t på orden vi verkligheten en synnerlig tonvigt. Den af grefve Henning Hamilton den 24:e i Första kammaren afgifna reservation emot besluten i läroverksfrågan och samme grefves uttalade förhoppning, att K. M:t efter vederbörande myndigheters hörande ville framlägga ett förslag, som bättre tillgodosåge de båda bildningsliniernas berättigade anspråk, — besvarades, kan man säga, af K. M:t i trontalet med den hugnesamma underrättelsen, att efter den behandling af frågan em en i vissa afseenden förändrad anordning at undervisningen vid rikets elementarläroverk hos riksdagen rönt, är den ifrågasatta lösningen af densamma inom kort tid att emotse. Vederbörande myndigheter torde således befrias från det besvär, som grefve Hamilton velat pålägga dem, och riksdagen från besväret att ytterligare utlåta sig rörande det af grefve Hamilton efterlängtade nya förslaget. Om än i förtäckta ordalag, ha så väl Första kammarens talman som Andra kammarens ålderspresident tydligt uttalat den erinran, att resultaten af de årliga riksdagarnes arbeten böra skonsamt bedömas. Det torde ock med tiden allt mera göra sig gällande såsom grundsats, att icke, såsom hittills, vid hvarje riksdag en mängd vigtiga frågor till behandling företagas, utan äfven i detta hänseende en efter den fastställda riksdagstiden lämpad arbetsfördelning åstadkommes. Under den nyss afslutade riksdagens sammanvaro har åtskilligt händt, som ingen vid riksdagens början anade, men äfven åtskilligt uteblifvit, som många voro förvissade om skulle inträffa. Dot är nu en antagen plägsed, att när riksdagsförhandlingarne ändats, låter man riksdagen passera revy; man mönstrar den, man håller vidräkning med den — ja, man granskar både riksdagspartierna och deras ledare — och det ernar äfven jag göra tidigare nu, än tillförne, om ni så tillåter; men först skall löfeprickningen vara fullbordad och sommaren hafva inträdt. ey3n — sem