Göteborgsposten – 24 maj 1873, sida 1

Riksdags-Kaleidoskop 1873. XXXVVLIäII. Stockholm d. 26 maj. Måhända skulle jag icke hafva omnämnt frågan om beskattning å hvitbetssockertillverkningen, om den icke, diskuterad i Andra kammaren, gifvit vid handen huru till och med sådana representanter, som skulle bli högeligen förnärmade i fall deras vårdnad om statens inkomster ett ögonblick betviflades, nu gjorde sig till målsmän för ett enskildt iatresse och i syftemål att betaga staten en berättigad inkomst. Redan vid 1869 års riksdag hade beslut fattats att hvitbetssockertillverkningen från d. 1 juli innevarande år skulle beskattas, dock med iakttagande af att skatten, i början ytterst låg, successivt skulle höjas till år 1885. Nu var således frågan den huru stort ntbyte i råsocker da här i landet producerade betorna ansågos lemna och huru skatten skulle normeras. Sedan sakkunniga män yttrat sig, föreslog K. M:t i afgifven proposition att å hvarje centner råa hvitbetor skulle råsockerutbytet beräknas till 7!(3 skålpund och tillverkningsafgiften derå till d. 1 juli 1876 utgöra !; af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än n:o 18 af den i verldehandeln antagna Holländska standard. Tillverkningsafgiften blefve således 1!(; få råsocker för hvarje centner råa betor. Bevillningsutskottets majoritet antog råsockerutbytet till 6 14 skålpund pr centner råa betor då tillverkningsafgiften skulle blifva 114 skålpund, hvaremot frih. Fock samt hrr Bennich och Wijk i afgifven reservation föreslogo att med ett antaget råsockerutbyte af 7 skålpund pr centner råa betor tillverkningsafgiften skulle blifva 1 skålpund och 40 ort pr centner råa betor. Det kan ej bestridas att äfven i regeringsbeskattningsförslaget låg en ganska dryg uppmuntran för hvitbetssockertillverkningen såvida den väl