Rattegångsoch Polissaker. Poliskammaren. sTvå skälmar som lade råd. Arbetskarlen Johan Altr. Andersson, boende å Götaberg i stadens 12:te rote, hade en dag i början af veckan af en eller annan orsak uthängt en stortröja i trädgården. När han sedermera skulle hemta den fanns den icke mera qvar, hvarför han anmälde förlusten å närmaste polisvaktkontor. Polisen anammade snart arbetskarlen Janne Carlsson och för snatteri straffade f. kronoarbetskarlen Johan Andersson, båda från Ahlbostaden, i och för stölden. Janne Carlsson erkände då, att han, som haft arbete i närheten af Götaberg, tillsammans med Johan A., hade observerat stortröjan i förbigående och öfverenskommit med A. att knipa den, då A. sedermera skulle pantsätta den. De båda vännerna förstodo hvarandra. Janne hade en stund derefter satt sig i besittning af tröjan och A, trogen sitt löfte, äfven pantsatt den hos pantlånaren Nätt i 12:te roten. Andersson deremot hade alls ingen reda på den saken, nej bevars, han var fullkomligt oskyldig. Men som han just ej blef trodd på sina försäkringar, förständigades han jemte Carlsson att infinna sig på kallelse i rådhusrätten, dit målet remitterades. Stortröjan hade emellertid med de penningar Janne Carlsson vid häktandet innehade blifvit utlöst och till målsegaren återställd. Tjuf och rymmare. Artilleristen N:o 57 Johan Edvard Eriksson Nyman fann sig nyligen ladsen och uttråkad vid militärlifvet, som icke tycktes vara det fält för hvilket hans verksamhet lämpade sig och tog sig i anledning deraf det orådet att utan vidare afsked bege sig sina färde och fick logis hos en vän, arbetskarlen Johannes Johansson vid Kapuniergatan. Otacksamhet är dock menniskans lott och derpå fick Johansson dagen efter ett fakta, i det han fann sig bestulen på åtskilliga klädespersedlar från och med hatten till och med stöflorna. Sålunda fullt ekiperad begaf sig hr Nyman sin väg att på andra stigar pröfva lyckan. Hade han behållit sitt byte tills han kommit ur staden hade hans förd troligen tills vidare blifvit oantastad, emedan man kunde på kläderna trott det vara den bestulne sjelf som varit ute och gått, men för att förstärka kassan hade ett par resp. pantlänare. J. Olsson vid Redbergslid och E. Andersson vid Stampgatan, varit nog goda att försträcka honom pengar — mot rocken och byxorna naturligtvis. Igenkänd af kawrater och polis blef hans frihet mycket kort och han fick i regementets fängelserum atbida hvad komma skulle. Reqvirerad till polisforhör erkände han stölden och införpassades till cellfängelset att vidare inställas i rådhusrätten. För rymningen från regementet har Nyman att tillgodonjuta 9 dagars mörk arrest, utom det straff han kommer att ådömas vid rådhusrätten.