Göteborgsposten – 21 maj 1873, sida 1

(((cAAAAA— — stigt tillbaka sin hand och äfventyraren nedkom på marken. — Vi skola gå en genväg till mitt hus, sade förval. taren. Jag har brådtom att få brefven i min ego. Har i ni togit in i byvärdshuset, signor? j — Ja, jag lemnade min kappsäck der, var svaret. ; Grimrod förde Frivoli genom parken, som var mörk j och dyster vid denna tid på dygnet. Efter en kort stunds promenad kommo de till en liten port, som ledde ut på allmänna landsvägen. Grimrod låste upp porten med en nyckel, som han drog upp ur sin fleka, och förde Frivoli öfver vägen till sitt eget hus, hvilket var beläget på an; dra sidan om en vacker gräsplan. Grimrods hus hade ett öfvergifvet utseende, ehuru i i förstuga och kontor förmärktes ett matt lampsken. Hans båda tjenare, en äldre qvinna och hennes son, hade gått till sängs. Han öpnnade sjelf förstugudörren och lät Frivoli stiga in i sitt kontor. i — Jag kan i natt ej göra något i afseende på det årliga underhållet, sade förvaltaren, i det han tillslöt dörren efter sig och vred upp skrufven på lampan. Huru snart beböfver ni första utbetalningen af årsunderhållet? j — Innan jag lemnar denna trakt, svarade Frivoli utan att angifva någon bestämd tid. ; — Jag har ej penningarne i huset, sade Grimrod, och i jag vågar ej gifva er en vexel på summan af fruktan, att en sådan skulle kunna gifva anledning till kommentarier. Jag föredrager att betala penningarne i guld eller bankonoter. Ni kan stanna öfver morgondagen i byn och komma