tarne ej öppnas förr än kl. 10, har jag vikit af till höger och kommit på ensliga gångstigar bland saftiga ängar, från hvilka här och der det doftat af nyslaget hö, i hvilkas vålmar små barn tumlat om under glädtig lek. När solen belyser en sådan tafla, hvilket kan inträffa, och när ljumma vindar fara varligt fram mellan syrånklasarne, hövålmarne och barnungarnes fladdrande lockar, är det en helt annan verld än verldsutställningens verld strax bredvid och än den som några timmar senare fyller Praters stora allåer. Wiens präktiga park kan alltså tillfredsställa flera slags smak och gifva oss flera olika bilder af lifvet. Hvaruti Praters hufvudsakliga betydelse i år dock ligger, det veta vi alla vara i verldsutställningen, hvilken en gång, då den hunnit blifva färdig, skall gifva riklig anledning till lärorika jemförelser mellan de olika nationernas industri och konst, seder och karakter; och äfven innan den ännu är färdig, kan man med både nytta och nöje genomvandra flera af afdelningarne. Under de senare dagarne har en särdeles vacker blomsterutställning gifvit ökad anledning att draga sig öster ut i utställningsparken, till det område, der orienten håller på att göra sig i ordning. Bakom den japanska parkatdelningen sträcker sig i ett stort cirkelsegment en tältpaviljong, som innehåller ett betydligt antal blommor, köksträdgårdsprodukter och frukt, den senare naturligtvis från ett föregående år. De aldra flesta blommorna äro från trädgårdar i granskapet at Wien, och den internationela karakteren, som skulle gifvas äfven åt denna afdelning, har ej kunnat åtminstone ännu uppnås, hvilket dock ej hindrar att utställningen i och för sig är af stort intresse samt lemnar en mycket vacker anblick. Bland de få utländska utställarne är det isynnerhet Linden, en bekant belgisk blomsterodlare, som utmärkt sig här. Blomsteroch fruktutställningen är den första allmänna afdelning, som kommit till stånd inom expositionen. Den slutas dock redan d. 10 d:s, men efterföljes kanske sedermera med någon tids mellanrum af flera dylika. Konstutställningen skall öppnas den 15, men det är tvifvelaktigt, huruvida sådaat låter sig göras. Så som det nu ser ut, skulle den afdelningen ej hinna med att ordnas förr än kanske närmare slutet af månaden. Några finnas verkligen, som tala om, att utställningen i sin helhet ej kan blifva färdig förr än i juli, men de höra till pessimisterna och vilja se allt i svart. I hvad fall som helst kan man, såsom jag redan yttrat, nog draga fördel äfven af de veckor, som ännu återstå innan allt är komplett, och man kan åtminstone till en början uppehålla sig flera dagar i utställningsparken för att se de många olika byggnader, hvilka der representera de olika nationerna, samt äfven göra kulinariska och gastronomiska studier på åtskilliga länders restaurationer, förutsatt naturligtvis att man ej ryggar tillbaka för de höga prisen, samt likaledes förutsatt att man redan befinner sig i Wien. Med resan hit torde deremot ej behötva brådskas, så vidt man ej har annat ändamål än att blott se utställningen i allmänhet. —0—