Göteborgsposten – 8 maj 1873, sida 1

marknad. — Norskt konstnärsalbum. — Jaabaks införande af guldåldern i Norge. — Vindoch väderleksförhållanden. Kristiania d. 26 april.) En stor del at den offentliga uppmärksamheten vänder sig i dessa dagar omkring grundlagsförslagen angående utvidgande af rösträtten, hvilken fråga naturligtvis af folkpartiet uppställts som en hufvudpunkt i dess program för utvidgande af tolkets makt och sjelsstyrelse i allmänhet: allmän rösträtt, jury, införande af parlamentarisk regeringsform, inskränkning i embetsmannarådet, besparingar i statsutgifterna äro de tema, som varieras på alla politiska möten. Efter många års strider mellan partierna, efter en oändlig massa af privata förslag och utlåtanden från kungliga komitger, föreligga nu 10 olika propositioner och ändringsförslag, af hvilka hvart och ett eger sina försvarare, och hela detta kaos skall om måndag behandlas af Storthinget, en strid, hvartill alla partier rusta sig, då detta, som vi påpekat, är en partifråga af första rangen. Jag vill nu i möjligast största korthet sätta läsaren in i några af denna invecklade frågas vigtigaste punkter. Vår grundlags bestämmelser om vilkoren för den statsborgerliga rösträtten äro enkla och lätta att öfverskåda: embetsmän, köhstadsborgare, gårdsegare, hvilka på landet bruka matrikulerad jord samt egare af tomt eller fastighet i städer till minst 150 spdrs värde, äro röstberättigade. Dessa inskränkta gränser för rösträtten, hvilka nu halt bestånd i 60 år, tillfredsställa emellertid ej längre något parti, men när miesnöjet med det bestående i allmänhet endast gitvit sig luft under agitationen mot regeringen på de politiska mötena, så är skälet det, att möjligheten till att bli röstberättigad etter grundlagens två sista kategorier (besittning ef fast egendom) har varit ytterligt lätt. Orättvisan i att låta hela stora klasser at skattedragande och upplysta medborgare ipso jure sakna allt inflytande på det offentliga litvet är emellertid påtaglig. Uteslutna från politisk rösträtt äro sålunda fölJande: skeppsredare, män, som ha absolverat sina examina vid universitetet, de högre landtbruksskolorna, polytekniska eller andra undervisningsanstalter, alla statens tjenare, hvilka ej ha kunglig fullmakt, t. ex. sakförare, många praktiserande läkare, telegrafister, kopister i dopartementerna, skollärare, egare af jord, com icke är matrikulerad, t. ex. af tabriker, qvarnar, sågverk o. dyl., kapitalister m. fl. Man kan gerna säga, att under många år en grundtanke genomgått norska folket: önskväruheten af rösträttens utvidgapde, men frågan har, som sagdt, hittills alltid upplöst sig i en oändlighet at propositioner, bland hvilka ingen lyckats förskaffa sig pluralitet eller anslutning af både Storthing och regering. Slutligen fann man för denna tanke en form, som tillfredsställde 1868—69 års Siorthing. Förslaget hado utgått frän sogden Daae och fotade rösträtten på en viss inkomsteller skatte-census, som Storthinget bestämde till 100 spdr på landet och 200 spdr i köpstad. Regeringen sanktionerade icke detta förslag, utan nedsatte en komit6, ÅSom skulle afgifva betänkande om utvidgning af rösträtten för land och stad?. Från denna komiteå utgick nu en oändlighet af alternativa förslag, hvilka i förbindelse med de anmärkningar, som i dessa skola framkastas af de olika storthingsmännen, bilda en labyrint, som antagligen skall leda till, att efter många dagars debatt intet förslag skall vinna pluralitet, och att rösträttsfrågan äfsen denna gång skall förbli oafgjord,) Jag vill försöka att ge läsaren tråden till att komma ur labyrinten, men jag vågar icke trötta honom med detaljerna eller de enskilda förslagen. Alla de 21 hufvudpropositionerna och ändringstörslagen kunna sägas bilda två stora hufvudgrupper: den första. på sin tid framlagd af amtman Aall och återupptagen af prof. Schweigaard, vill ha grundlagens klassindelning bibehållen som vilkor för rösträtt: borgare, bonde, egendomsegare och embeteman, wen bygger utvidgningen på offentlig ställning, vare sig i statens, kyrkans eller skolans tjenst eller på vid universitetet aflagd embetsexamen eller på besittning af fast egendom och jord af hvilket slag som helst eller af fartyg till ett visst värde. Den andra hufvudgruppen (det Daae Sverdrupska förslaget) byg) Införandet af detta bref har i brist på utrymme i ötver en vecka blifvit uppskjutet. ) Den af oss i förgår meddelade utgången af storthingets förhandlingar i detta ämne h man finnar fmifvtit hal räftalon At 22F.7 ar, som