Göteborgsposten – 7 maj 1873, sida 1

i afseende på sakkännedom. Lägges nu dertill, ait många talaro yttra sig så, att det de ansöra omöjligt kan återgifvas, utan måste förbättras, förtydligas och erhålla åtminstone hjelpligt sammanhang, så inses lätt, att protokollsföringen på sätt som nu sker måste blifva otillfrodsställande, och att olägenheterna icke afhjelpas dermed, att snabbskrift begagnas. Om jag icke misstager mig använder den skickligaste protok listen i Andra kammaren icke snabbskritt; men han har tjenstgjort vid en mängd riksdagar, redan i borgarståndet, och derigenom vunnit en sådan kännedom i de flesta förekommande frågor, att de icke äro för honom främmande, och derigenom kan han klart återgifva hvad som yttrats, och utan svårighet uppfatta hvad åtskilliga talare velat säga. Så länge kamrarne icke genom en tillfredsställande aflöning och strängt urval bilda en sast stam af protokollister, är det icke värdt att klaga öfver, att protokollernas tryckning går långsamt, ty det inses lätt, att de talare, som önska att det de yttrat rätt återgifves, måste på justeringen nedlägga mycket arbete, och det kräfver mycken tid, oberäknadt att det ofta är ett tungt arbete.