Göteborgsposten – 29 april 1873, sida 1

— Kort och godt, sade lord Waldemar i missnöjd ton, flickan är fullkomligt en Arlyn. Min son var trofast, ädelsinnad, redbar, hederlig och rättfram, men hos henne kan ej märkas ett spår af dessa egenskaper som blefvo hans förderf. Men i alla fall qvarstår det faktum, att hon är min sondotter ech närmaste arfvinge. Hennes rikedom och skönhet skola göra menniskor blinda för hennes fel. Men nog om henne. Jag har ej kallat er hit för att tala om mina bekymmer. Låtom oss tala om er sjelf. Edert oregelbundna lefnadssätt under de förflutna åren är väl bekant för mig. Jag har hållit min uppmärksamhet fästad på er så noggrannt, att ni ej kunnat drömma derom. FEdert uppförande har vorit sådant, att jag ej kan utföra min plan att lemna er den hufvudsakliga delen af min egendom. Jag kommer sannerligen, Darrel Moer, att lemna allt hvad jag eger, besparingar och allt, till min sondotter. Hans herrlighets skarpa svarta ögon läste den bittra missräkning, som tydligen uttryckte sig i hans nevös ansigte. ) Forts. fr. N:o 94.