Göteborgsposten – 16 april 1873, sida 2

I lördags åtta dagar betalte Frankrike till Tyskland den lilla nätta summan af 1, milliard. Denna tilldragelse kungjordes i Journal Oilficiel långfredagen utan vidare pomp och omständigheter, än om det varit en notis om, att en underprefekt erhållit Hederslegionen — ja, tillochmed ännu mindre buller, ty denna dock kolossala liqvid omnämnes blott som en vanlig nyhet för dagen i tidningens icke officiela afdelning. Icke en skugga till rörelse synes ha uppstått bland de annars så lätt bullrande parisarne, då liqviden gjordes. Ett bevis på den lindriga tryckning, som liqviden gjorde, är att den skett och att ingen känt den. Penningräntan har icke stigit. Priserna ha icke fallit. Rentes ha noterats stadiga. I de politiska kretsarne diskuterades litet om hrr Buffets och Gråvyes resp. förtjenster eller anstäldes en liten jemförelse mellan Barodet och de Remusat (se gårdagens blad), man frågade om, huru det stod till med presidenten, och undrade öfver de priser, som skulle betalas för Laurent-Richards verldsberömda taflor — men hvem tänkte väl på en sådan bagatell som en liqvid af lumpna 250 millioner fres? Men ifrån hvilka fonder kommo dessa 250 millioner? Hvem innehade penningarno, innan de öfverlemnades till tyska regeringen? Franska Bankens veckorapporter angifva, att penningarne ej kommo ifrån dess kassahvalt? 2,000,000 fres äro det högsta, som Thiers kan hafva uttagit ur Franska Banken till liqviden af fjerdedels milliarden i lördags åtta dagar. Återstoden har väl innehafts af de kapitalister, hvilka tjenade som franska regeringens agenter i uppnegocieringen af det stora lånet, och det är sannolikt, att de lugnt remitterat penningarne till Berlin, innan de skulle definitivt betalas. Här kan man ock finna anledningen till det flöde af penningar till Tyskland från England, som under flere månader pågått. Det är således till stor del de, som i Tyskland tecknat på lånet, hvilka betalt den sista fjerdedels milliarden, och franska folket slipper känningen deraf, tills bördan af direkta och indirekta skatter kommer. Men hela verlden skattar till la grande nation. Dess alster beherrska verldsmarknaden, och småningom skall sålunda hela verlden ha betalt den stora krigsskulden för den af naturen så yppiga la France. Emellertid har helt tyst och oförmärkt den hittills oerhörda liqviden af 14 milliard på hlatt an dag amt FM